Internet, ryggraden i nätverkssamhället

TEKNOLOGIN BAKOM DET MODERNA ARBETSLIVET

Vi spinner vidare på temat nätverkssamhället, denna gång tar vi ett snabbdopp ner i den teknologi som berett väg för det moderna arbetslivet. För att få en bättre grund rekommenderar vi att du först läser inlägget Entreprenör med kunskap och kompetens?  Första delen på temat som vi publicerade den 10 maj.

Nationalstatens gränser minskar i betydelse, vilket är signifikant för nätverkssamhället. Vår tids nya infrastruktur stavas internet, som på gott och ont gjort det gränslösa nätverkssamhället möjligt. Internet och den informationsteknologi som kan kopplas dit, är kittet som håller samman nätverken och därmed utgör ryggraden i nätverkssamhället. För även om de mänskliga relationerna kan betonas (vilka bygger på lika värderingar och arbetssätt för att nätverken ska fungera smidigt) är aktörerna i det globaliserade samhället så många. Internet möjliggör helt enkelt den komplexa hanteringen av information mellan dessa många aktörer.

Samhällen utgörs av individer, individer drivs av att kunna kommunicera med varandra. Samhällsutvecklingen har således varit avhängig möjligheterna till kommunikation. Fram till mitten 1990-talet hölls samhällen ihop tidsmässigt och geografiskt av traditionella medier som tv, radio och tidningar. Och med kommunikationsmedel som telefon och fax. Men så utvecklades internet – rasande snabbt – och blev tillgängligt för alla. Därmed var man inte längre begränsad till tid och rum. De geografiska gränserna försvann, världen globaliserades.

Som så många andra samhällsrevolutionerande projekt har internet sina rötter i den militära forskningen. Närmare bestämt i 1960-talets USA i samarbete med universitetsvärlden. ARPA-nätet (Advanced Research Project Agency Net) byggdes på uppdrag av försvaret, mellan några universitet med ett sårbarhetsperspektiv. Där tanken var att informationen skulle kunna ta flera vägar, ifall något av universiteten ”slogs” ut. På 1970-talet byggde nättekniken på IP-standarden (Internet Protocol) och ARPA-nätet utvecklades till NSF-nätet.

Under 1980-talet spreds IP-tekniken till universitet även utanför USA. I Sverige hade alla högskolor SUNET i slutet av 1980-talet. Runt 1990 knöts alla världens IP-nät ihop och samlades under ett och samma världsomspännande nät. Internet.

Ofta blandas internet ihop med digital teknologi men egentligen är detta två olika begrepp. Man kan däremot uttrycka det som att internet är en mycket viktig plattform för den digitala teknologin. Ett distributionssystem där man med digital teknologi kan överföra data eller information. Med andra ord ett kommunikationsnätverk. Är man inte en hejare på digital teknologi är det mest troligt att den del av internet man kommer i kontakt med är world wide webb. Webben eller nätet är väldigt ovanligt på så sätt att det faktiskt inte ägs av någon. Snarare ägs webben av sina användare …

Den så kallade ”bredbandsrevolutionen” ägde rum under första hälften av 2000-talet. Och internetanvändningen slog igenom på allvar:

• Mellan 1998 och 2008 ökade användningen med 223 procent i Sverige.
• I minuter ökade den personliga internetanvändningen med 580 procent, från tio minuter per dygn 1998, till 68 minuter per dygn 2008.
• På bara två år – mellan 2004 och 2006 – ökade användningen med nära hundra procent för svenskar mellan 9 och 79 år.
• 2008 hade inte mindre än 84 procent av samma åldersgrupp internet hemma. I åldersgruppen 35 till 44 var motsvarande siffra 97 procent.

Och så blev internet vår tids nya infrastruktur. Att internet möjliggjort kommunikation mellan världens alla hörn och därmed också gjort den enorma informationsmängden hanterlig mellan världens alla aktörer, är en viktig förutsättning för att företagsstrukturer har ändrats och blivit en betydande del av nätverkssamhället, där nätverksföretagen sprider ut sig över jorden. Förvisso lever gamla företagsprocesser kvar, produktionsarbetet utgör fortfarande navet i samhället, men i nätverkssamhället polariseras den ”gamla” arbetskraften mot den nya eliten som konkurrerar med sin kunskap:

Inom nätverket finns inga avstånd, medan avståndet till dem som befinner sig utanför ofta är långt. Det som är betydelsefullt är om man ingår i nätverket eller ej.
(Karin Lundqvist, 2001)

Fortsättning följer …

(Källor: Nationalencyklopedin www.ne.se, Lundqvist, Karin VINNOVA Rapport VR 2001:10 Perspektiv på nätverkssamhällets framväxt – mot en ny ekonomi och en ny arbetsvärld. Picard et al 2008, Dimbleby & Burton 2006, Nordicom-Sveriges Internetbarometer, 2008 )