Ekonomisk ordlista

En ABC-kalkyl är en variant av en självkostnadskalkyl och ett sätt att fördela omkostnader. Det en förkortning av det amerikanska begreppet Activity Based Costing. I en ABC-kalkyl antas aktiviteter förbruka resurser, och produkter förbrukar i sin tur aktiviteter.

Syftet är att redovisa de indirekta kostnaderna som aktiviteter i stället för kostnadsställen och att identifiera kostnadsdrivarna för varje aktivitet. På så sätt uppnår du en mer korrekt och rättvis kostnadsfördelning. I en ABC-kalkyl utgår man från att det är aktiviteterna som står för förbrukningen så att varje minskning av en aktivitet även innebär en minskning av resursförbrukningen. Alla kostnader ska kunna hänföras till en aktivitet, men kalkylriktningen är omvänd – man börjar med slutprodukten och ser efter vilka aktiviteter som behövs för att framställa den.

En ABC-kalkyl bygger på att lokalisera vilka aktiviteter som skapar kostnader åt en kostnadsdrivare. En ABC-kalkyl bygger på tre premisser:

• Organisationens mål är att producera tjänster eller varor
• Det som produceras har egenskaper vilka ger upphov till aktiviteter
• Dessa aktiviteter fordrar ekonomiska resurser och kostar i sin tur pengar.

På engelska: Activity Based Costing

En affärshändelse är ett bokföringsbegrepp som syftar på alla händelser som påverkar ditt företags ekonomi. En affärshändelse beskrivs bäst som en ekonomisk transaktion som dokumenteras genom en så kallad verifikation i företagets bokföring. Exempel på en affärshändelse kan vara en betalning, en försäljning eller upptagandet av ett lån. En affärshändelse begränsas till händelser som omedelbart påverkar bolagets resultat.

Alla affärshändelser ska enligt lag bokföras, och den måste dokumenteras tillsammans med någon form av underslag, till exempel tillsammans med en faktura, ett kvitto, ett skuldbrev eller ett kontoutdrag.

På engelska: business transaction, business event

Ett aktiebolag är ett företag som har bildats genom att en eller flera personer har satsat ett aktiekapital, fördelat i andelar, aktier, vilka kan köpas och säljas. Aktiebolag förkortas ofta AB. Bolagsformen utmärks av att bolagets ägare saknar personligt ansvar för företagets förbindelser, att antalet delägare är obegränsat samt att det krävs ett insatskapital (aktiekapital).

För att starta ett aktiebolag behöver du en kapitalinsats på 25.000 kronor. Ett aktiebolag ska bestå av aktieägare, styrelse med ordförande, verkställande direktör, firmatecknare och en auktoriserad revisor. Ett aktiebolag styrs av en bolagsstämma som fungerar som det högst beslutande organet. I Sverige är aktiebolag bokföringsskyldiga och de ska varje år skicka in en årsredovisning till Bolagsverket. Aktiebolag regleras i aktiebolagslagen (2005:551).

På engelska: limited, limited company

En alternativkostnad är den intäkt eller vinst man går miste om när man väljer ett visst handlingsalternativ. Eller, ”alternativkostnad är den förlorade intäkten från det alternativ man inte valt att nyttja”. För ett företag som väljer att göra en stor investering istället för att placera pengarna till en hög fast ränta är den uteblivna räntan alternativkostnaden.

Ett exempel är när en person har en stor mängd pengar och två alternativ — antingen att spara dem till en fast månadsränta eller att betala av sina lån. Väljer personen i fråga att spara till en fast månadsränta blir månadskostnaden på lånet den alternativa kostnaden. Väljer person istället att betala av sina lån blir den förlorade ränteintäkten den alternativa kostnaden.

Vid en automatkontering konteras en verifikation automatiskt. Att kontera betyder att man förser till exempel en faktura med rätt värden för konto, kostnadsställe, projektnummer och annat som är nödvändigt för att fakturan ska in i bokföringen på rätt sätt. När du gör en automatisk kontering bestämmer du i förväg vilka konton den typen av återkommande faktura ska bokföras på. Det innebär att du vid nästa liknande faktura slipper att fördela beloppet på olika konton, vilket förstås sparar mycket tid.

En vanlig automatkontering är där momsberäkningen sker med automatik utifrån en fakturas bruttosumma. Det kan också vara automatkonteringar som sköter periodiseringar, avskrivningar, lagervärdesbokningar och andra beräkningar utifrån kontosaldon.

På engelska: automatic accounting entry

En tillgång har en viss livslängd och därmed också en viss ekonomisk livslängd. Dessa två är sällan lika långa men själva värdet minskar efter åren som går. En avskrivning ses som en kostnad eftersom den motsvarar värdet av förbrukade resurser. Avskrivningen redovisas därför i resultaträkningen och själva tillgången redovisas i balansräkningen. Man fördelar kostnaden över dess ekonomiska livslängd för att redovisa anläggningstillgångens värdeminskning och ger på så sätt tillgången dess verkliga värde, dess bokförda värde. När tillgången sedan är avskriven utgör den inte längre någon kostnad för företaget. Det vanligaste sättet att avskriva är avskrivning enligt plan. Då utgår man från tillgångens anskaffningsvärde och sedan skrivs värdet ner under hela den ekonomiska livslängden. I det finns även en bedömning av tillgångens förbrukning under perioden.

Exempel på en avskrivning
Det är endast anläggningstillgångar som förväntas minska i värde som avskrivs; maskiner, inventarier, datorer. Mark, konst eller finansiella tillgångar avskrivs inte då de inte förväntas minska i värde och således inte har en ekonomisk livslängd.

På engelska: depriciation

Avstämning, att regelbundet gå igenom kontona i både balans- och resultaträkning är viktigt för att vara säker på att bokföringen är korrekt gjord. Du går varje månad igenom konto för konto för att se om något blivit fel och rättar sedan till det. På så sätt slipper du att vid årets slut gå tillbaka väldigt långt om något inte stämmer.

Gör du regelbundna avstämningar är det lättare att komma ihåg vad du kan ha gjort och det går fort att hitta felet. Årsbokslutet går då snabbare och enklare att göra eftersom du vet att allt är justerat efterhand. Saldot på det bokföringskonto som ska stämmas av kontrolleras mot andra underlag, till exempel mot bankkonto, skattekonto, kontantkassan, reskontror och försäljning.

• Saldot på bank- eller postgiro, checkräkningskonto och övriga bankkonton stäms av mot kontoutdrag och saldobesked
• Skattekontot stäms av mot kontoutdraget från skatteverket
• Kundfordringar och leverantörsskulder stäms av mot kundreskontran och leverantörsreskontran
• Kassakontot stäms av genom räkning kontanta pengar
• Saldot för banklån stäms av mot lånebesked
• Utgående och ingående moms stäms av med försäljnings- och inköpssummor
• Momsredovisningskontot stäms av mot inlämnade skattedeklarationer
• Skatteavdrag avseende källskatt stäms av mot inlämnade skattedeklarationer
• Löner och andra ersättningar stäms av mot lönebesked
• Intäkter stäms av mot försäljningsrapporter

Balansrapport är en enklare variant av en balansräkning och är en förteckning av företagets skulder, tillgångar och eget kapital vid en angiven tidpunkt. Här sammanfattas vilka tillgångar som finns i företaget och hur tillgångarna har finansierats; genom eget kapital eller genom skulder. En balansrapport används för att enkelt jämföra företagets tillgångar vid årets början med årets slut. I en balansrapport ser du periodens ingående balans (IB), diverse förändringar på balanskontona och periodens utgående balans (UB). En balansrapport fungerar mer som en intern rapport och ger inte en helt rättvisande bild. Balansräkningen är mer omfattande med periodiseringar och andra bokslutsjusteringar. Den är en del av årsredovisningen och används mer för extern kommunikation.

På engelska: balance sheet

En balansräkning ger en tydlig bild av ett företags ekonomiska situation vid en viss tidpunkt. Balansräkningen inkluderar bland annat företagets tillgångar och skulder samt företagets egna kapital. En balansräkning brukar ställas upp i två kolumner med tillgångar på ena sidan samt skulder och eget kapital på andra sidan. Företag (aktiebolag) upprättar en balansräkning i samband med årsredovisningen på balansdagen, det vill säga räkenskapsårets sista dag.

Ett företag använder också balansräkningen vid budgetering, där resultatbudget och likviditetsbudget utgör grunden. En budgeterad balansräkning visar på vilka skulder och tillgångar och eget kapital som ett företag planerar att ha vid en viss specifik tidpunkt.

BAS-kontoplan är en standardiserad kontoplan för bokföring med syfte att underlätta och förenkla ett företags bokföring. En standard underlättar dessutom användning, läsning och granskning av kontoplaner. Den första upplagan av BAS-kontoplanen gavs ut 1976 i samband med en ny bokföringslag. BAS-kontogruppen i Stockholm AB har sedan start publicerat och årligen uppdaterat kontoplanen. Kontoplanerna används av företag med redovisningsskyldighet, samt av tillverkare av bokföringsprogram. Inga krav finns på vilken kontoplan företag ska använda sig av i sin bokföring. BAS-kontoplanen är emellertid i dagsläget den dominerande kontoplanen.

BAS-kontoplanen är flexibel och innehåller många konton för att passa många olika verksamheter. Ett företag väljer ut de konton de behöver och skräddarsyr sin egen version av BAS-kontoplanen.

På engelska: chart of accounts

En bidragskalkyl används för att beräkna lönsamheten för olika handlingsalternativ, produkter, avdelningar eller liknande. Den används främst för kortsiktiga analyser och lämpar sig för att räkna ut lönsamheten på ett sortiment, en produkt, en avdelning eller till exempel ett säljdistrikt. Alla kostnader är inte medräknade i en bidragskalkyl utan man tar enbart med särintäkter och särkostnader till skillnad från självkostnadskalkyler. Skillnaden mellan särintäkterna och särkostnaderna kallas för täckningsbidrag. Täckningsbidraget visar hur mycket produkten ger för att täcka företagets samkostnader och räcka till eventuell vinst. I och med att man bortser från företagets samkostnader i en bidragskalkyl kan man enkelt jämföra med en annan produkts bidrag vilket gör det lätt att välja den produkt som faktiskt ger det högsta täckningsbidraget. Metoden är dessutom enkel och snabb att arbeta med och visar på vad som är lägsta tänkbara pris att sälja en specifik produkt för. Det blir då väldigt enkelt för ett företag att arbeta med en flexibel prissättning.

På engelska: contribution calculation

Att bokföra innebär att skriftligt ordna, redovisa, sammanställa och rapportera företagets affärshändelser genom verifikationer; t ex bokföringsorder, kvitto eller faktura. Affärshändelser är i sin tur in- och utbetalningar som direkt påverkar ett företags resultat och ställning. Ordet bokföring kommer från begreppet ”att föra bok”. Alla affärshändelser ska bokföras i nummerordning, kronologisk ordning och efter vilken sorts händelse det är på olika konton. Syftet är att du som företagare ska ha koll på din verksamhet – att du ska kunna följa upp verksamheten och styra den mot de mål som företagets ledning har satt upp. Hur ett företag ska sköta sin bokföring regleras i bokföringslagen (1999:1078). Alla papper och material i bokföringen måste sparas i sju år.

Alla juridiska personer – personer med enskild firma, ett aktiebolag, handelsbolag eller en ekonomisk förening – är enligt lag skyldiga att bokföra.

Dubbel bokföring är när man bokför en affärshändelse i både debet och kredit med lika stort belopp och är det absolut vanligaste systemet för bokföring i hela västvärlden.

På engelska: book-keeping

Bokföringslagen förkortas BFL och är en lag som bestämmer hur en verksamhet måste sköta sin bokföring, vilka som är bokföringsskyldiga (juridiska och fysiska personer som aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och ideella föreningar). Lagen stadgar också hur du ska lägga upp din bokföring, hur den ska presenteras i grundbok och huvudbok, om den ska avslutas i årsbokslut eller årsredovisning samt hur den ska arkiveras.

I bokföringslagen skiljer man mellan kontanta in- och utbetalningar samt övriga affärshändelser. Kontanta betalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag medan en övrig affärshändelse ska bokföras så snart som möjligt. Det finns två metoder för bokföring; faktureringsmetoden och kontantmetoden. Huvudmetoden i lagen är faktureringsmetoden vilken innebär att du bokför löpande allt som händer i din verksamhet, som till exempel när du skickar eller mottar fakturor. Vid kontantmetoden däremot bokför du endast de händelser som avser in- och utbetalningar eller insättningar och uttag. Kontantmetoden kan användas av verksamheter med upp till tre miljoner i nettoomsättning.

Exempel på delar i bokföringslagen:

• Bokföringsskyldiga
• Räkenskapsår
• Innebörd av bokföringsskyldigheten
• Löpande bokföring och verifikationer
• Årsredovisning eller årsbokslut
• Arkivering
• God redovisningssed

På engelska: accounting legislation

En bokföringsorder är ett dokument som du själv upprättar över en affärshändelse som ska bokföras då det inte redan finns en verifikation som till exempel ett kvitto eller annat underlag. Din order ska innehålla en beskrivning av själva händelsen, datum och de olika konton som berörs — både debet och kredit. En bokföringsorder använder du vid t ex en rättelse av en befintlig verifikation eller vid en ombokning mellan olika kostnadskonton. Du kan också göra en egen order när du har ett kvitto som av någon anledning behöver förtydligas.

På engelska: accounting voucher

Alla verksamheter har en bokföringsskyldighet vilket betyder att du ska registrera och redovisa alla företagets ekonomiska affärshändelser i både kronologisk och systematisk ordning. Bokföringen består av verifikationer, grund- och huvudbok, resultat- och balansräkning samt årsbokslut eller årsredovisning.

Du kan bokföra manuellt i en slags dagbok men mer vanligt är att du tar hjälp av ett bokföringsprogram som du använder på din dator. Vanliga kalkylprogram som till exempel Excel får inte användas för bokföringen. Bokföringsprogrammen kan vara lokalt installerade på din dator eller molnbaserade och går då att nå från vilken enhet du vill. Var noga med att hitta det bokföringsprogram som passar bäst för just dig och din verksamhet; ta hänsyn till dina förkunskaper, företagsstorlek, bransch, speciella behov etc.

På engelska: accounting program

Enligt Bokföringslagen innehar alla aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och i vissa fall även stiftelser och ideella föreningar en bokföringsskyldighet, vilket innebär att de måste bokföra alla sina ekonomiska affärshändelser och spara dessa i minst sju år. Juridiska personer blir bokföringsskyldiga direkt när värdet av företagets tillgångar är över en och en halv miljon kronor. Annars inträder bokföringsskyldigheten från det kalenderår då tillgångarna har nått gränsvärdet. Samma regler gäller även för stiftelser. Staten, kommuner, landsting, regionförbund, konkursbon och stiftelser med tillgångar som används till förmån för vissa fysiska personer har inte skyldighet att bokföra.

På engelska: compulsory bookkeeping

Ett bokslut handlar om att sammanställa företagets bokföring vid räkenskapsårets slut. Oavsett om det är ett årsbokslut eller en årsredovisning ska bokslutet bestå av de två delarna resultaträkning och balansräkning. Ett årsbokslut behöver inte offentliggöras och kan av enskilda näringsidkare sammanställas som ett förenklat årsbokslut (omsättning på högst 3 miljoner kr). En årsredovisning är offentlig och ska enligt årsredovisningslagen (ÅRL) bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, revisionsberättelse och tilläggsbeskrivningar. Större företag gör kvartalsbokslut för sina delårsrapporter, s k periodbokslut.

På engelska: closing of accounts

Budget är en prognos över ekonomiska händelser; en konkret sammanfattning av sannolika intäkter och kostnader för en viss period. Att budgetera är en ovärderlig metod som hjälper dig som företagare att prioritera dina utgifter samt att hantera dina pengar – oavsett mängd. En budget ger en tydlig grund för beslutsfattning.

Genom att budgetera skapar du en utgiftsplan för dina pengar. Om du följer din budget minimeras risken att ditt företag drar på sig skuld eller står inför överraskningar. Uppföljningen hjälper dig sedan att identifiera slösaktiga utgifter, och du uppnår lättare företagets finansiella mål.

Cash flow betyder kassaflöde och innebär ett företags flöde av in- och utbetalningar under en viss period; flödet av pengar i bolaget. Ett företags kassaflöde kan användas för att se hur det går för bolaget, genom att ställa det i relation till tidigare budgetar, perioder eller även i jämförelse med andra företag i branschen. Genom cashflow/kassaflödet kan man även se de kapitalflöden som rör sig inom företaget, företagets likviditet, dess förmåga att överleva och därmed även dess förmåga att skuldsätta sig.

På engelska: cash flow

Begreppet checkkredit, även kallat kontraktkredit, avser möjligheten att låna pengar löpande på checkkontot upp till ett visst gränsbelopp. Man kan mena att en checkkredit i vissa fall är fördelaktigare än ett vanligt lån, detta då man endast behöver betala ränta för det beloppet som man har nyttjat istället för att betala för hela kreditbeloppet. Viktigt att notera är dock att man för en checkkredit dels betalar dispositionsränta och kontraktränta (vilket består av en årlig procentuell avgift på hela kreditbeloppet).

Tillsammans med kredit bildar debet ett par i bokföringen. Debet är den ena, den vänstra, sidan på ett bokföringskonto. Förenklat kan man säga att debet är plus (eller till), och kredit är minus (eller från). För att visualisera; pengar rör sig alltid från en punkt till en annan – till exempel från bankkontot till inköp av material, till bankkontot från försäljningen och så vidare. Det är alltid något som ökar – debet/plus/till, och det är alltid något som minskar – kredit/minus/från. Därav finns det alltid två stycken sidor av en transaktion. Därför bokförs varje bokföringshändelse/transaktion i två kolumner: 1) debetkolumnen (till vänster), 2) kreditkolumnen (till höger). Tillgångar och kostnader ökar i debet. Dubbel bokföring innebär att summan av transaktioner i debet och kredit ska vara lika stor.

På engelska: debet

En direkt kostnad är en kostnad som direkt kan hänföras/härledas till en bestämd produkt eller tjänst, eller dylikt. Exempel på en direkt kostnad kan vara ett speciellt material som behövs för att producera en viss produkt/vara. En indirekt kostnad är en kostnad för resurser som delas av flera olika tjänster eller produkter och inte härledas till en specifik kostnadsbärare utan samlas upp på diverse kostnadsställen, så som till exempel på en avdelning i ett företag.

På engelska: direct cost

E-faktura, även kallad e-fakturering, är en form av elektronisk fakturering/fakturahantering. Olika tekniker och inmatningsalternativ används för att skicka dessa transaktionsdokument som kan vara t ex fakturor, inköpsorder, debetnotor, kreditnotor, villkor och betalningsinstruktioner och inbetalningskort. Många företag anlitar en utomstående partner genom vilka de genomför den elektroniska fakturahanteringen. Genom att hantera fakturor elektroniskt effektiviserar du fakturahanteringen samt minimerar pappersfakturor och felriskerna. En e-faktura kan laddas upp med hjälp av e-post, virtuella skrivare eller webbapplikationer etc.

På engelska: e-invoice, e-invoicing

Eget kapital är ett startkapital eller ett kapitaltillskott som bolagets ägare satt in i företaget. Det kan ses som skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder eller den vinst som återstår efter en aktieutdelning. Eget kapital kategoriseras i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Bundet är som det antyder mer begränsat och tillåter inte aktieutdelning om det påverkar det egna kapitalet. Fritt eget kapital däremot kan disponeras som man vill och till exempel användas till aktieutdelningar.

På engelska: owner’s equity

Det kallas också för enskild näringsidkare och egenföretagare. Ägarens personnummer blir automatiskt företagets organisationsnummer. En enskild näringsidkare är inte en juridisk person, vilket bland annat innebär att ägarens ekonomi är nära sammankopplad med verksamheten och att ägaren till exempel är personligt ansvarig för företagets avtal och skulder. Även om man i de flesta fall inte behöver ha en revisor som enskild näringsidkare är man bokföringsskyldig. Alla transaktioner och händelser som påverkar företagets ekonomi ska bokföras och sedan deklareras i inkomstdeklarationen och på bilaga NE. Till skillnad mot aktiebolag krävs inget insatskapital för att starta enskild firma.

På engelska: sole proprietorship

En faktura är ett betalningskrav från ett företag till ett annat företag eller till en privatperson och är utfärdat som ett pappers- eller elektroniskt dokument. Fakturans utställare kallas borgenär och den som ska betala kallas gäldenär. Kundfaktura kallas den du skickar till din kund, och leverantörsfaktura är den du får från din leverantör.

Fakturorna måste numreras i kronologisk ordning och fungerar som verifikationer i bokföringen.

Det är viktigt att fakturera dina kunder så snart som möjligt. På så sätt får du betalt snabbare och får ett bra kassaflöde. Kunderna vill också gärna få fakturorna så snart som möjligt efter avslutad affär.

Enligt mervärdesskattelagen fakturerar du som företagare vid momspliktig försäljning inom Sverige till juridiska personer och andra näringsidkare. Ibland gäller också att fakturera vid momsfria försäljningar samt om kunden är en privatperson.

Du kan ge din kund en kredittid vilket innebär att du ger ett betalningsvillkor på t ex 10 dagar eller 30 dagar. Kredittiden är antal dagar räknade från fakturadatum till fakturans förfallodag. Du kan också ta ut en faktureringsavgift för att täcka de administrativa kostnaderna. Observera att du bara får ta ut en faktureringsavgift av kunden (eller själv betala en sådan avgift) om ni på förhand har avtalat om det.

En faktura måste enligt lag innehålla följande:

• fakturans datum
• fakturanummer (löpande nummer)
• namn och adress för både säljare och köpare
• säljarens momsregistreringsnummer
• typ av produkt eller tjänst samt dess omfattning
• försäljningsdatum
• ev förskotts- eller á contobetalning med datum
• enhetspris exklusive moms och ev rabatt
• skattesats och momsbelopp alternativt momsfri försäljning

Dessutom bör fakturan innehålla betalningsvillkor och dröjsmålsränta, leveransvillkor, betalningsuppgifter, godkännande för F-skatt. För aktiebolag gäller också bolagets namn, organisationsnummer och i vilken kommun bolaget har sitt säte.

På engelska: invoice

Inom bokföring finns det två olika metoder – faktureringsmetoden och kontantmetoden. Faktureringsmetoden innebär att man bokför inkomsterna när de egna fakturorna görs och utgifterna när leverantörernas fakturor kommer in. Varje faktura bokförs dessutom två gånger; dels när den skickas alternativt tas emot och sedan när den blir betald alternativt betalas.

Metoden används vid löpande bokföring och är obligatorisk för bolag som omsätter mer än tre miljoner kronor samt praxis för alla aktiebolag. Faktureringsmetoden kräver mer arbete än kontantmetoden men ger också en tillförlitlig och mer exakt bild av bolagets bokföring.

På engelska: billing method

Inom företagsekonomi gör man skillnad på fasta kostnader och rörliga kostnader. Fasta kostnader påverkas inte av förändrad verksamhetsvolym. Ett exempel på en fast kostnad är lokalhyror. Rörliga kostnader däremot varierar med ändrad verksamhetsvolym, t ex kostnader för materialinköp. Med verksamhetsvolym menas antal tillverkade enheter, antal sålda varor, antal kursdeltagare eller liknande. Rörlig kostnad per enhet är normalt oförändrad när verksamhetsvolymen ökar medan fast kostnad per enhet minskar. Naturligtvis påverkas de flesta fasta kostnader vid större volymförändringar.

På engelska: fixed cost

Den som har enskild firma och inte överstiger tre miljoner kronor i nettoomsättning kan använda sig av ett så kallat förenklat årsbokslut. Det finns dock ingenting som hindrar en enskild näringsidkare från att lämna in vanligt årsbokslut eller årsredovisning. Balansräkning med tillgångar, skulder och eget kapital samt resultaträkning med det gångna räkenskapsårets intäkter, kostnader och resultat är exempel på vad som ska vara med.

På engelska: simplified annual accounts

Företagsekonomi är läran om hur ett företag på bästa sätt använder företagets resurser för att nå uppsatta mål. Kunskaper inom företagsekonomi hjälper dig att förstå en verksamhet bättre. Studieämnen inom begreppet:

• redovisning
• finansiering
• affärsidé
• finansiell ekonomi
• administration
• logistik
• ekonomistyrning
• marknadsföring
• organisationsteori
• planering och kontroll
• ledarskap

På engelska: business administration, business, commerce

Grundavdrag är ett schablonavdrag som minskar den skattepliktiga inkomsten för fysiska personer. Det varierar i storlek beroende på inkomststorleken och inkomstkällan. Grundavdragets storlek är helt kopplat till prisbasbeloppet.

Grundavdraget får inte vara högre än summan av inkomst av tjänst och aktiv näringsverksamhet minskad med allmänna avdrag.

På engelska: allowance

En grundbok kallas också för dagbok eller verifikationslista. Grundboken är en listad förteckning i kronologisk ordning (äldsta verifikationen först) över bolagets alla affärshändelser och transaktioner. Varje bokföringspost i grundboken ska innehålla datum, verifikationsnummer, belopp i både debet- och kreditkonto samt kort information om händelsen.

På engelska: daybook

Begreppet gäldenär är ett juridiskt begrepp för en person eller ett företag som står i skuld till någon annan. Personen eller företaget som har lånat ut pengarna till gäldenären kallas för borgenär; en gäldenär står i skuld till en borgenär.

På engelska: debtor

Huvudboken är en översikt över företagets alla konton och händelser, och är den man först söker i om något inte stämmer i bokföringen. Huvudboken är systematiskt organiserad i kontonummerordning med det lägsta kontonumret först. Här har du kontroll på alla konton och hur saldot ser ut på respektive konto. För att huvudboken ska vara korrekt måste alla konton presenteras i den ordning som de är registrerade i företagets kontoplan.

På engelska: ledger

Det är lätt att blanda ihop begreppen inbetalning, inkomst och intäkt då de alla tre är uttryck för att man fått pengar för något man utfört eller sålt. I företagsekonomin har skillnaden stor betydelse inom bland annat kalkylering, beskattning och redovisning. För att göra skillnaderna tydliga förklarar vi här alla tre begreppen:

Inbetalning: En inbetalning är tillfället då det kommer in pengar till ditt företag. En inbetalning görs när din kund betalar en faktura eller kontant för en utförd tjänst eller såld vara. Betalningen görs oftast elektroniskt via en banköverföring och när betalningen registreras på ditt konto kallas den för en inbetalning. När kunden betalar en faktura löper en viss tid (kredittiden 10-30 dagar) mellan inkomst- och inbetalningsdagen. Inbetalningen bokförs då som en minskning av kundfordringarna i företaget.

Inkomst: När du säljer en vara eller tjänst uppstår en inkomst, och är det som företaget ska ha i ersättning av köparen. Inkomsten uppstår oftast innan du får betalt så inkomstdagen är alltså då du fakturerar prestationen och bokför den som en kundfordring. Vid direkt kontant betalning sammanfaller inkomsten och inbetalningen.

Intäkt: En intäkt är en periodiserad inkomst, vilket betyder att intäkten är de sammanlagda inkomsterna i en viss period, till exempel en månad eller ett år. När du fördelar inkomsterna till rätt period (till exempel då varan levererats eller tjänsten har utförts) kallas det att du periodiserar inkomsterna. Intäkten sker alltså vid tillfället prestationen har utförts och inte när den faktureras eller vid betalningen.

På engelska: payment/income/revenue

En investering ses som en kapital- eller resursförbrukning som medför betalningskonsekvenser över en längre tidsperiod. Investeringsbesluten är därför långsiktiga och investeringens anskaffningskostnad tas upp som anläggningstillgångar på balansräkningen. Investeringens kostnader fördelas genom avskrivningar på den ekonomiska livslängden.

Vissa investeringar med långsiktiga konsekvenser kan skattemässigt kostnadsföras direkt. Ur kalkylsynvinkel är en satsning med långsiktiga betalningskonsekvenser en investering både när den aktiveras (förs upp på plan) och när den kostnadsförs direkt. Ur bokföringsmässig synvinkel är satsningen emellertid en investering enbart när den bokförs som anläggningstillgång.

På engelska: investment

De intäkter och kostnader som används vid kalkylering brukar skilja sig från intäkterna och kostnaderna i bokföringen, särskilt när det gäller hur de ska värderas och periodiseras samt vilka intäkter och kostnader som ska tas med. En orsak är att man i en kalkyl inte behöver ta hänsyn till de skattelagar och civilrättsliga lagar som man behöver i bokföringen. Företaget bestämmer själv hur värdering och periodisering ska göras samt vilka kostnader och intäkter som ska tas med.

När man beräknar de kalkylmässiga kostnaderna brukar man, till skillnad från de bokföringsmässiga kostnaderna:

1. Beräkna avskrivningarna enligt nuvärdesprincipen (återanskaffningskostnaden fördelat på den ekonomiska livslängden), alternativt räkna upp anskaffningsvärdet med lämpligt inflationsindex.
   
   
2. Beräkna kostnaden för förbrukning av resurser (till exempel råvaror) enligt nukostnadsprincipen (återanskaffningskostnad), alternativt räkna upp anskaffningsvärdet med lämpligt inflationsindex.
   
   
3. Ta med den så kallade kalkylräntan, det avkastningskrav som företaget har på sina investeringar. Ofta utgår man från den ränta man skulle ha fått om man placerat pengarna någon annanstans, till exempel i banken, gällande räntenivå för bankernas utlåning eller den avkastning som ägarna önskar, till exempel tidigare avkastning på eget kapital. Man kan även välja att ta hänsyn till eventuell inflation i kalkylräntan.

På engelska: calculated income and cost

Ett företags kassaflöde är flödet av inbetalningar och utbetalningar. För att ha koll på hur företaget mår är det vanligt att man gör en kassaflödesanalys i höjd med årsredovisningen. Analysen visar till exempel bolagets kapitalflöden, likviditet, långsiktighet och förmåga att dra på sig skulder.

Exempel på vad kassaflödesanalysen består av:

• Löpande verksamhet = varulager, fordringar, kortfristiga skulder, årets resultat, avskrivningar.
• Investeringsverksamhet = förvärv av materiella anläggningstillgångar och investeringsverksamheten.
• Finansieringsverksamhet = nyemission, upptagna lån, amortering av skuld, utbetald utdelning, koncernbidrag.
• Årets kassaflöde = summan av kassaflödesanalysens delar löpande, investering och finansiering.

På engelska: cash flow

Inom bokföring finns det två olika metoder – kontantmetoden och faktureringsmetoden. Kontantmetoden betyder att man bokför inkomsterna och utgifterna vid tillfället när in- och utbetalningarna görs. En kundfaktura eller leverantörsfaktura behöver alltså inte bokföras som kundfordring respektive leverantörsskuld utan bokförs när in- eller utbetalningen genomförs.

Företag som har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor kan använda sig av kontantmetoden. Fördelen är att företaget bara behöver bokföra varje faktura en gång. Kontantmetoden kräver med andra ord mindre arbete än faktureringsmetoden men ger samtidigt sämre överblick och lämnar större utrymme för felaktigheter i bokföringen. Viktigt att tänka på är att alla fakturor som inte betalats innan bokslutet måste bokföras på fakturadatum eller ankomstdatum. Just därför benämner man ibland kontantmetoden som bokslutsmetoden.

På engelska: cash method

För att effektivisera och säkerställa bokföringen använder sig företag av en kontoplan som består av olika kontoklasser. Den kontoplan som används mest är BAS-kontoplanen och finns i flera olika varianter för olika typer av branscher och företag.

Exempel på kontoklasser i BAS-kontoplanen:

• Klass 1 = tillgångar (kontonr 1000-1999)
• Klass 2 = eget kapital och skulder (kontonr 2000-2999)
• Klass 3 = intäkter (kontonr 3000-3999)
• Klass 4 = material- och varukostnader (kontonr 4000-4999)
• Klass 5-6 = övriga kostnader (kontonr 5000-6999)
• Klass 7 = personalkostnader (kontonr 7000-7999)
• Klass 8 = finansiella intäkter och kostnader (kontonr 8000-8999)

På engelska: account class

En kontoplan är en förteckning över alla konton en verksamhet använder för att bokföra. Kontoplan BAS är en standardiserad sådan och innehåller väldigt många konton för att du ska ha möjlighet att välja och göra en så detaljerad bokföring som möjligt. Det underlättar och förenklar ditt arbete och ger en tydlig bild av företagets alla affärshändelser.

Det finns ingen lag på hur en kontoplan ska se ut eller vilka konton den ska innehålla. BAS är en bra utgångspunkt som underlättar användning och läsning av kontoplaner. Kontoplanen uppdateras årligen för att passa så många företag och verksamheter som möjligt samt för att hänga med i bokföringslagens uppdateringar.

BAS‑kontoplanen är uppbyggd utefter de kontoklasser som visar huvudgrupperingarna i balans- och resultaträkningen. Kontoklassen visar om kontot är ett tillgångs-, skuld-, intäkts- eller kostnadskonto:

• Kontoklass 0 för icke finansiell information (0001–0999)
• Kontoklass 1 för tillgångar (1000–1999)
• Kontoklass 2 för eget kapital och skulder (2000–2999)
• Kontoklass 3 för intäkter (3000–3999)
• Kontoklass 4 för material- och varukostnader (4000–4999)
• Kontoklass 5 och 6 för övriga kostnader (5000–6999)
• Kontoklass 7 för personalkostnader (7000–7999)
• Kontoklass 8 för finansiella intäkter och kostnader (8000–8999)
• Kontoklass 9 för intern redovisning (9000–9999)

På engelska: chart of accounts

Inom bokföring definieras kostnad som en periodiserad utgift, eller som värdet av förbrukade resurser. Själva kostnaden synliggörs vid förbrukningen av företagets resurser – i jämförelse med utgifter som syns direkt vid köptillfället och vid utbetalningar.

Exempel på olika typer av kostnader: Bokföringsmässiga, kalkylmässiga, sär- eller sam-, rörliga, fasta, direkta eller indirekta kostnader.

På engelska: cost

När du bokför gör du det enligt principen dubbel bokföring där ena sidan kallas debet och andra sidan kallas kredit. Tillsammans med debet bildar kredit ett par i bokföringen. Kredit är den högra sidan på ett bokföringskonto. Förenklat kan man säga att debet är plus (eller till), och kredit är minus (eller från).

För att visualisera; pengar rör sig alltid från en punkt till en annan — till exempel från bankkontot till inköp av material, till bankkontot från försäljningen och så vidare. Det är alltid något som ökar — debet/plus/till, och det är alltid något som minskar — kredit/minus/från. Därav finns det alltid två stycken sidor av en transaktion. Därför bokförs varje bokföringshändelse/transaktion i två kolumner: 1) debetkolumnen (till vänster), 2) kreditkolumnen (till höger). Tillgångar och kostnader minskar i kredit.

Dubbel bokföring innebär att summan av transaktioner i debet och kredit ska vara lika stor.

På engelska: credit

Lönsamhet är i allmänna ordalag detsamma som ett företags vinst, det vill säga intäkterna är större än kostnaderna. Lönsamhet är det primära målet för alla former av affärssatsningar, utan vinst överlever inte en verksamhet på lång sikt. För att kunna bedöma om vinsten är tillräcklig måste den sättas i relation till något. Till exempel kan vinsten sättas i relation till det kapital som ägarna har satsat. Genom att göra det ökar jämförbarheten (mellan olika företag och olika projekt) över tiden. Den följande formeln för lönsamhet brukar ofta användas: lönsamhet=resultat/resultatinsats.

Det finns flera olika jämförelsetal, så kallade nyckeltal, för att beräkna lönsamhet för ett företag. Ett exempel är avkastning på eget kapital. Andra sätt att beräkna lönsamhet är genom olika kalkyler, till exempel bidragskalkyl och investeringskalkyl. Man bör tänka på att i ett företags lönsamhetsberäkning beaktas oftast endast företagets intäkter, kostnader och kapital och inte olika eventuella samhällsaspekter, såsom till exempel kostnader för omskolning eller arbetslöshet. Det som är lönsamt för ett företag på kort sikt behöver inte vara det för samhället på lite längre sikt.

På engelska: profitability

Moms är en mervärdesskatt som läggs på priset på de flesta av de varor och tjänster vi handlar. Den ingående momsen är den moms som ligger på de varor och tjänster man som företagare handlar. Som konsument får vi den inbakad i priset men som företagare måste vi separera, redovisa momsen. Företaget får tillbaka den ingående momsen men betalar sin utgående moms (den moms du som företagare har på dina varor/tjänster du säljer). Den utgående och den ingående momsen redovisas tillsammans med företagets omsättning i en momsdeklaration till Skatteverket en gång i månaden, en gång i kvartalet eller en gång per år – beroende på företagets omsättning. I praktiken betalar företaget mellanskillnaden. Momsdeklarationen görs digitalt på Skatteverkets hemsida eller laddas ner, skrivs ut, fylls i och skickas in som traditionell papperskopia.

Exempel på momssatser:

• 25% = den vanligaste momssatsen i Sverige.
• 12% = livsmedel, hotellvistelser och restaurangbesök.
• 6% = böcker, tidningar, konserter, taxi, buss, tåg och flyg.
• 0% = tand-/sjukvård, social omsorg, utbildning och banktjänster.

På engelska: Input VAT (Value Added Tax)

Allt du gör i bokföringen ska vara synligt – vilket även gäller en justering eller borttagning av en verifikation. Så om du har bokfört en verifikation fel och behöver ta bort den måste du bokföra en ny verifikation men vända alla konton.

Det vill säga, om du har bokfört en summa på ett konto i debet ska du vid korrigeringen bokföra samma summa på samma konto men i kredit istället. Och tvärtom; det som från början var bokfört i kredit ska nu vändas till debet, samma konto och samma summa gäller även här. Glöm inte att göra en manuell verifikation så att allt också finns på pränt. Om verifikationen bara var felaktigt gjord gör du till sist om den – men på rätt sätt.

Nyckeltal är ett samlingsnamn på mått som används för att analysera ett företag. Det kan till exempel gälla verksamhets-, lönsamhets-, och finansiella mått. Med hjälp av nyckeltal kan ett företags ledning uppmärksamma och driva vissa väsentliga frågor i en verksamhet och utföra jämförande analyser. Måtten är viktiga för att kunna bedöma företagets ekonomiska ställning, dess möjligheter till utveckling och för att förutspå diverse hot. Exempel på nyckeltal kan vara täckningsgrad, omsättning per anställd, lönsamhet, soliditet , räntabilitet, vinst per aktie, självfinansieringsgrad och likviditet med mer.

Ett annat viktigt område för nyckeltalsanalys är bevakning av konkurrenter för att fastställa företagets relativa utveckling. Utan kunskap om branschens normala nivåer blir det svårt att sätta realistiska mål för verksamheten.

På engelska: key figures

I byggbranschen används omvänd byggmoms, eller omvänd betalningsskyldighet, vid försäljning av tjänster. Det innebär att köparen ansvarar för att redovisa och betala moms i stället för säljaren. Försäljningen är alltså inte momsfri, utan innebär bara en förskjutning av ansvaret. Reglerna har tillkommit för att motverka skattefusk.

Bestämmelserna är tillämpliga för alla bolag som är verksamma inom byggsektorn och säljer byggtjänster i Sverige till andra företag inom byggsektorn. Om ditt byggföretag inte är slutkund vid inköp av byggtjänster, till exempel om du har anlitat underentreprenörer och ska sedan vidarefakturera den tjänsten till slutkund, ska du också redovisa omvänd betalningsskyldighet.

De flesta byggtjänster omfattas av den omvända betalningsskyldigheten. Ingår material i tjänsten räknas allt som en byggtjänst men är det endast fråga om varuförsäljning används däremot inte omvänd betalningsskyldighet.

Exempel på kontering vid omvänd byggmoms

Byggföretag A säljer en byggtjänst för 5 000 kronor till Byggföretag B. Byggföretag A skickar en faktura på 5 000 kronor utan moms till Byggföretag B. Byggföretag A bokför 5 000 kronor i kredit under exempelvis konto 3231 – Försäljning byggsektorn, omvänd byggmoms, och bokför samma belopp i debet under Kundfordringar. Omsättningen av försäljningen av byggtjänster redovisas i ruta 41 i momsdeklarationen.

Byggföretag B i sin tur, krediterar köpesumman 5 000 kronor på Leverantörsskulder och debiterar samma belopp på konto 4610 (4425) – Byggtjänster. Därefter behöver momsen läggas till. Det görs genom att både debitera och kreditera momssatsen, i detta fall 1 250 kronor under In- och Utgående moms. Omsättningen för inköp av byggtjänster redovisas i ruta 24 i momsdeklarationen och momsen i kredit i ruta 30 och i debet i ruta 48.

På engelska: Reverse charge

För att ge ett rättvisande resultat kan du periodisera inkomster och utgifter så att de hamnar i rätt period i bokföringen. Du kan till exempel dela upp en inkomst eller utgift som gäller över en längre period och bokföra delarna på flera månader, kvartal eller år. Då blir en inkomst bokförd som flera mindre intäkter under den perioden som de faktiskt tjänas in istället för bara som en enda stor inbetalning just precis när den betalas in till ditt konto. Och en utgift bokförs som kostnader under den period som de används, även om du betalat under en annan period. En intäkt är alltså en periodiserad inkomst och en kostnad är en periodiserad utgift.

På engelska: accrual

När du gör ett bokslut är huvuddelarna en balansräkning och en resultaträkning, även kallad resultatrapport. Resultaträkningen visar företagets resultat under en viss period och här ser du de sammanställda intäkterna och kostnaderna. Du får fram resultatet genom att dra bort kostnaderna från intäkterna. På så sätt ser du om företaget har gått med vinst eller förlust under perioden. Intäkter och kostnader som ska föras in i resultaträkningen ska bokföras på konton med kontoklass 3 till 8 (resultatkonton). Intäkter bokförs på konton med kontoklass 3 i kredit. Kostnaderna bokförs på konton med kontoklass 4 till 8 i debet.

En resultaträkning kan innehålla följande delar:

• rörelseresultatet (rörelsens intäkter minus rörelsens kostnader)
• resultat efter finansiella poster (de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna)
• extraordinära intäkter och kostnader som saknar klart samband till verksamheten och som inte förväntas upprepas och som uppgår till ett väsentligt belopp
• bokslutspositioner (över- och underavskrivningar samt avsättning till/upplösning av periodiseringsfonder)
• skatt
• årets resultat

På engelska: income statement

Ett räkenskapsår är en bokföringsperiod som avslutas med ett bokslut, och sammanlagt ska ett räkenskapsår omfatta 12 månader. Ett räkenskapsår är alltså tiden mellan två årsbokslut i ett företag och omfattar 12 månader men kan vid rörelsens början eller vid förändring av aktuellt räkenskapsår vara antingen längre eller kortare, men som mest 18 månader; vid uppstart av en verksamhet får det förlängas upp till 18 månader men vid avslut får räkenskapsårets enbart förkortas.

Vanligast är att räkenskapsåret är detsamma som kalenderåret, 1 januari till 31 december. När ett räkenskapsår inte följer kalenderåret kallas det brutet räkenskapsår men omfattar alltid 12 månader. För följande företag måste räkenskapsåret vara kalenderår:

• enskilda näringsidkare
• handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst
• samfällighetsförvaltande juridiska personer

På engelska: financial year, fiscal year

Rörelsemarginalen visar hur stor del av företagets vinst som blir kvar till räntor, skatt och vinst efter att kostnaderna täckts. Rörelsemarginal används ofta som nyckeltal för att visa hur stor del av företagets intäkter som går till utdelning till ägare eller fortsatt investering i företaget. Ett företag med hög rörelsemarginal tyder på en god ställning på marknaden. Företag med låg rörelsemarginal behöver lägga ner mer pengar per intjänad krona för att uppnå samma resultat.

På engelska: operating margin

Rörliga kostnader varierar med ändrad verksamhetsvolym, t ex kostnader för materialinköp. Motsatsen är fasta kostnader som inte påverkas av förändrad verksamhetsvolym, t ex lokalhyror. Med verksamhetsvolym menas antal tillverkade enheter, antal sålda varor, antal kursdeltagare eller liknande. Rörlig kostnad per enhet är normalt oförändrad när verksamhetsvolymen ökar medan fast kostnad per enhet minskar.

På engelska: variable costs

Självkostnadskalkyl är en metod för fullständig kostnadsfördelning (till skillnad från bidragskalkylering som används för mer kortsiktiga beslut). Självkostnadskalkylering används för att få reda på en produkts totala kostnader. Den stora skillnaden från bidragskalkyl är att man även tar hänsyn till samkostnader. Självkostnadskalkylering används främst för långsiktiga analyser och för att ha ett pålitligt underlag för prissättningsbeslut och för långsiktiga lönsamhetsbedömningar.

När man gör en självkostnadskalkyl får man fram sitt resultat på följande sätt:

Resultatet = totala intäkterna – totala självkostnaden

Då samtliga kostnader ingår i en självkostnadskalkyl behöver företaget använda sig av så kallade fördelningsnycklar, detta för att de indirekta kostnaderna ska kunna fördelas på kostnadsbärarna. De olika fördelningsnycklarna som används är följande:

MO – materialomkostnader
TO – tillverkningskostnader
FO – försäljningsomkostnader
AO – administrationsomkostnader

På engelska: self costing

Särkostnader definieras teoretiskt som kostnader som beror på vilket handlingsalternativ som väljs. Det innebär att det är kostnader som en produkt orsakar och som inte skulle ha uppstått om produkten inte tillverkades. Det vill säga alla kostnader och inte bara de rörliga såsom specifikt direkt material eller direkt lön, utan också en helt ny produktionslinje, ombyggnad av lokaler, med mera.

Det är alltså kostnader som på ett naturligt och rättvist sätt kan hänföras till ett kalkylobjekt (till exempel en avdelning, en produkt, ett produktsortiment, en fabrik, ett lager med mera). Och för att ännu bättre förstå vad särkostnader är behöver vi förklara vad samkostnader är för någonting.

Den teoretiska definitionen för samkostnader är kostnader som inte beror på vilket alternativ som väljs. Samkostnaderna för en produkt är kostnader som är oberoende av om produkten tillverkas eller ej. Det är kostnader för gemensamma resurser som produkten tar i anspråk, som t ex gemensamma administrationskostnader.

På engelska: run incremental cost

På samma sätt som för inkomstbegrepp (inbetalning, inkomst, och intäkt) är det lätt att blanda ihop begreppen för företagets utflöde av resurser vid olika tidpunkter (utbetalning, utgift och kostnad) då de alla är uttryck för att man betalar ut pengar för något. För att göra skillnaderna tydliga förklarar vi alla begreppen:

Utbetalning: Utbetalningen sker då du betalar för varan eller tjänsten, vanligtvis när du betalar en faktura. Du gör alltså en utbetalning till leverantören och bokför den som en minskning av leverantörsskulden i företaget. Utbetalningen består av det belopp som du betalar för en viss utgift.

Utgift: Utgiften uppstår när man skaffar en vara eller tjänst. Utgiften är det som du ska betala till den du köper varan eller tjänsten av. När företaget får leverantörsfakturan bokförs utgiften som en leverantörsskuld.

Kostnad: En kostnad är en periodiserad utgift, det vill säga du har fördelat utgiften till den eller de perioder den avser (till exempel då varan levererats eller tjänsten har utförts). Kostnaden har alltså ingenting med anskaffningstidpunkten eller betalningstidpunkten för en resurs att göra. Istället är det tidsperioden för när resurser förbrukas som avses.

På engelska: payment/spending/cost

En verifikation är ett underlag för poster i bokföringen. Det är ett skriftligt dokument, till exempel ett kvitto, en faktura, ett skuldebrev, ett kontoutdrag eller ett annat underlag som visar att en affärshändelse inträffat och vad den avser. För varje affärshändelse måste det finnas en verifikation.

Ibland används också uttrycket verifikat. Enligt bokföringslagen måste alla verifikationer ha ett verifikationsnummer för att man ska kunna sammankoppla verifikationen med den bokförda affärshändelsen.

En verifikation måste innehålla:

1. när verifikationen upprättats
2. när affärshändelsen inträffat
3. vad affärshändelsen avser
4. vilket belopp det gäller
5. köpare och säljare
6. vilka dokument som ligger till grund för affärshändelsen och var originalhandlingen förvaras (om den inte finns bland verifikationerna)

När det gäller momsredovisningen krävs det att verifikationen innehåller ytterligare uppgifter, exempelvis ska beloppet med moms vara specificerat och momsregistreringsnummer ska finnas.

På engelska: verifikation – verification, verifikationsnummer – audit trail

Årsredovisningslagen (1995:1554), förkortas ofta ÅRL, har bland annat till syfte att företagets rapportering så långt som möjligt blir jämförbar och enhetlig. Årsredovisningslagen gäller för företag som ska avsluta räkenskaperna med en årsredovisning. En årsredovisning ska innehålla: balansräkning, resultaträkning, tilläggsupplysningar, förvaltningsberättelse, finansieringsanalys (gäller större företag).

Följande företag ska varje räkenskapsår avsluta bokföringen och upprätta en årsredovisning: aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana handelsbolag som ägs av minst en juridisk person värdepappersbolag och försäkringsföretag (enligt särskilda lagar) bokföringsskyldiga stiftelser.

På engelska: annual

En årsredovisning är den samlade informationen från ett företag eller en myndighet om det ekonomiska resultatet och verksamhetens resultat för räkenskapsåret. Årsredovisningen innehåller information om resursförbrukningen samt tillgångar och skulder. En årsredovisning är mer omfattande än ett årsbokslut. Båda regleras innehållsmässigt av Årsredovisningslagen och ska offentliggöras hos Bolagsverket. I ett företags årsredovisning redovisas förutom balansräkning även revisionsberättelse, resultaträkning och förvaltningsberättelse.

Med hjälp av årsredovisningen kan man räkna fram ett antal olika mått eller nyckeltal som underlättar bedömningen av företagets finansiella värde och situation: t ex soliditet, likviditet och räntabilitet på eget kapital/totalt kapital.

På engelska: annual report