Kort tillbakablick på den beslutade modellen med skattelättnader
I december 2017 tilldelade Finansdepartementet en kommitté uppdraget att utreda hur reseavdraget kan omarbetas. Förslaget att ersätta reseavdraget med en avståndsbaserad modell skickades ut på remiss under sommaren 2019 men stannade sedan upp. Drygt två år senare skickades ett nytt förslag ut på remiss som utgick från kommitténs tidigare förslag men med vissa förändringar och i juni 2022 beslutade riksdagen om ett nytt system gällande skattelättnad för arbetsresor.
Denna modell är helt baserad på avståndet mellan bostad och arbetsplats och tar inte hänsyn till om personen väljer att åka egen bil, ta kollektivtrafik eller cykla. Modellen är tänkt att vara fördelaktig för klimatsmarta val och var tänkt att gälla resor som görs från och med den 1 januari 2023.
Snabb vändning med en ny regering
Den nya regering kom den 20 oktober med förslaget att i stället behålla det nuvarande reseavdraget. Genom att stoppa den avståndsbaserade modellen från att träda i kraft som planerat och i stället återgå till det befintliga reseavdraget, kommer uppskattningsvis 290 000 färre svenskar omfattas av skattelättnader.
I promemorian motiverar Finansdepartementet förslaget med att den avståndsbaserade modellen brister i att ta hänsyn till personer som bor på landsbygden och är beroende av bil för att ta sig till jobbet. I ett räkneexempel visar de att alla bilister som har längre än elva kilometer till sin arbetsplats kommer att gynnas av en återgång till det befintliga reseavdraget. Att fler bilister omfattas av reseavdraget försvaras med att tidsvinstkravet på två timmar måste vara uppfyllt för att beviljas skattelättnad. Det nuvarande reseavdraget ska dessutom inte bara behållas utan även till viss del förstärkas då milersättningen höjs.
Det är ca 90 000 svenskar som nyttjar det befintliga avdraget för resor med kollektivtrafik till arbetet, samtidigt som det är ca 320 000 som kan nyttja den avståndsbaserade modellen. Genom att återgå till nuvarande reseavdrag kommer en stor andel pendlare nu inte omfattas av skattelättnader då resekostnaden understiger den årliga beloppsgränsen. De pendlare som reser långa distanser och har höga resekostnader gynnas dock av att återgå till det befintliga reseavdraget. Finansdepartementet drar även slutsatsen att risken för överkompensation i förhållande till faktisk kostnad för kollektivtrafikresande minskar genom en återgång.
En av de parter som ser positivt på att behålla reseavdraget är Företagarna. Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på organisationen säger:
– Företagarna hade kritik mot förslaget att avskaffa reseavdraget på flera punkter. Det är positivt att grundprincipen att kostnader för inkomsters intjänande ska dras av bibehålls. De avståndsbegränsningar som fanns i den föreslagna skattereduktionen var både godtyckliga och skulle slagit orättvist. Däremot anser Företagarna att principen om färdmedelsneutralitet i sak är bra och att det därför bör arbetas in i reseavdraget.
Även Arbetsförmedlingen står bakom förslaget att behålla reseavdraget i dess nuvarande form. Från arbetsmarknadens perspektiv är det positivt då arbetssökande kan söka arbeten längre bort från hemmet, arbetsgivare lättare kan hitta specialiserad kompetens och marknaden blir rörligare.
– Att bibehålla det nuvarande reseavdraget är särskilt förmånligt för glesbygden där kollektivtrafiken är begränsad, säger Henrik Björk, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Två veckor efter att samtliga remissvar kommit in, lämnade finansdepartementet en proposition att bibehålla reseavdraget i sin nuvarande form. Den 13 december är det planerat att riksdagen ska fatta ett slutgiltigt beslut för vilka skattelättnader vi kan förvänta oss för arbetsresor under det nästkommande året – minst sagt ett beslut i sista minuten!
