För att uppnå god hälsa är det flera faktorer som behöver falla på plats. Det handlar inte bara om den fysiska hälsan, utan även om att ha tillräckliga ekonomiska resurser, ett socialt sammanhang och ett gott psykiskt välmående.
– Att ta sig från ohälsa till hälsa är verkligen inte så enkelt som det kan låta – varje litet steg åt rätt håll är något att vara nöjd över, förklarar Ann-Sofie Jonsson Ruud.
Finland har år efter år toppat listorna över länder med det lyckligaste folket. Enligt Ann-Sofie är en av hemligheterna till att må bra att omdefiniera synen på lycka. Genom att sänka förväntningarna på vad lycka är, är det nämligen mycket lättare att nå dit.
Olika grader av psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som omfattar allt ifrån oro och nedstämdhet till ångest och depression. De förstnämnda är vanliga känslor som hör till livet, men när de påverkar vardagen krävs stöd och hjälp. Vår sårbarhet för att drabbas av allvarligare psykisk ohälsa är delvis genetisk, men påverkas även av externa faktorer.
– Depression är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa, och mörker är en bidragande faktor. Det är viktigt att lyfta på locket och erkänna att man känner nedstämdhet, för att få den hjälp man behöver, förklarar Ann-Sofie Jonsson Ruud.
Årstidsbunden depression
Även om vi ännu inte har alla bevis på plats är det tydligt att årstiderna påverkar risken för depression. Statistik visar att fler kvinnor än män drabbas, och att det är vanligare där variationen i dagsljus är störst.
– Det är intressant hur vi svenskar varje år blir lika förvånade över att mörkret och kylan kommer. Bristen på dagsljus är en utmaning, men det finns strategier att ta till, berättar Ann-Sofie Jonsson Ruud.
Kroppen genomgår ständigt processer som påverkar vårt välmående utan att vi tänker på det. En sådan är produktionen av melatonin, det vill säga vårt sömnhormon. När det blir mörkt aktiveras produktionen av melatonin, vilket signalerar att det är dags att sova. Det är med andra ord helt naturligt att vi blir tröttare under vinterhalvåret.
– För att undvika vintertröttheten behövs både ljus och rörelse under dagen, vilket gör lunchpromenaden perfekt. Lämna solglasögonen hemma under promenaden, så att ljuset når ögonen fullt ut och ger maximal effekt på hormonproduktionen, tipsar Ann-Sofie Jonsson Ruud.
Andra faktorer som påverkar trötthet är exempelvis sömnvanor, stressnivåer, kost, sjukdomar, ålder och alkoholkonsumtion. Återhämtning behöver vara i förhållande till var stressen kommer ifrån, vilket betonar vikten av att förstå sin egen trötthet.
Passiv återhämtning
För att återhämta sig från fysisk trötthet är det viktigt att prioritera vila och sömn. Kroppen behöver vila fysiskt för att kunna prestera igen och störst återhämtning sker när vi sover.
– Eftersom sömn är en spontanaktivitet är det svårt att tvinga sig att sova. Utöver den ökade melatoninproduktionen rör vi dessutom mindre på oss under den mörkare delen av året, vilket också har en negativ effekt på sömnen, förklarar Ann-Sofie Jonsson Ruud.
Aktiv återhämtning
Efter mental ansträngning behövs annan typ av återhämtning för att minska de mentala intrycken och låta tankarna vila. Vid mental trötthet – som efter en tuff arbetsdag – är därför fysisk aktivitet en god idé.
– Under dagen är det viktigt att ta mikropauser för att bryta stillasittandet. Ökad cirkulation ger dessutom bättre syresättning, vilket gör att vi känner oss piggare och blir mer effektiva, berättar Ann-Sofie Jonsson Ruud.
Utöver att fysisk aktivitet bidrar till bättre återhämtning på natten och minskar den mentala tröttheten finns det dessutom starka evidens mot lindrigare nivåer av depression.
