Årets julgåva till naturen

Det börjar bli bråttom

Som ett led i sitt hållbarhetsarbete väljer Hogia bort julklappar till sina kunder i år och donerar istället pengar till Naturskyddsföreningens klimatarbete.

Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är målet om en global uppvärmning på maximalt 2 grader på väg att gå om intet. Vi går snarare mot en temperaturökning på 3 grader. Det börjar bli bråttom. Enligt IPCC måste utsläppen av växthusgaser minska med 45 procent det närmaste årtiondet om det globala klimatavtalet ska hållas.

– Tiden för att bromsa klimatförändringarna blir allt kortare. De har redan gått väldigt långt. Många forskare varnar för att de utsläpp vi redan har gjort riskerar att leda till en temperaturökning på 1,5 grader. Det i sin tur riskerar att orsaka svåra konsekvenser på många håll i världen, säger David Kihlberg, som är chef för Naturskyddsföreningens klimat- och juridikavdelning. 

Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation med 226 000 medlemmar. Det är en ideell och politiskt oberoende förening som verkar för att klimatfrågorna ligger högt på dagordningen inom politiken, näringslivet och hos allmänheten.  

– Klimatfrågan är ett globalt problem som kräver globala lösningar. Vi samarbetar i dag med 60 miljöorganisationer över hela världen. Men vi anser att Sverige borde gå i täten och skruva upp sina klimatambitioner ännu mer för att driva på utvecklingen internationellt. Vi har till exempel bättre förutsättningar än många andra länder att skapa ett samhälle som bygger på förnybar energi. Samtidigt har vi i Sverige bland de högsta utsläppen per person i världen, menar David Kihlberg.

Vid sidan av den politiska arenan försiggår ett intensivt arbete med att hjälpa företag och privatpersoner med idéer om hur man hushållar med energi och hur man utnyttjar den mer effektivt. 

– Det finns så otroligt mycket man kan göra för att minska sin klimatpåverkan. Man kan effektivisera energianvändningen och se över transporterna. Man kan också bidra till att bilda opinion och ta kontakt med lokalpolitiker och folk i sin omgivning. Det har till exempel skett en normförskjutning i samhället. Det är inte längre odelat positivt att flyga långa distanser på familjesemester, säger David Kihlberg.

Klimatfrågan har fått ett uppsving de senaste åren i takt med att konsekvenserna av miljöproblemen har blivit mer kännbara, med minskade skördar, skogsbränder och inte minst emigrantströmmar som flyr naturkatastrofer. 

– Trots det allvarliga läget är jag optimistisk inför framtiden. Det finns en extremt skarp konsensus. Parisavtalet backas upp av de flesta av världens länder. Det finns en beslutsamhet och vilja. Det är också viktigt att komma ihåg att förändring inte sker linjärt. Det byggs upp en kritisk massa som snabbt kan få fart på klimatomställningen. Men det är viktigt att vi alla förstår hur vi kan bidra till den, avslutar David Kihlberg.