Har någon blåst i visselpipan än?

Publicerad: 2022-11-22

Det är nu elva månader sedan Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, så kallade visselblåsare, trädde i kraft och ersatte den tidigare visselblåsarlagen. Syftet var att stärka skyddet för visselblåsare och tydliggöra för hur missförhållanderapporter ska hanteras. Lagen utgår från EU:s visselblåsardirektiv från december 2019 och syftar till att skydda den som slår larm om missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen.

Olika typer av visselblåsning

Det finns tre olika sätt att rapportera på; internt, externt och offentligt. I regel ska arbetstagaren först använda den interna kanalen, men om ingen har följt upp ärendet eller återkopplat inom tre månader kan visselblåsare vända sig till en behörig myndighet. Arbetstagaren kan också vända sig direkt till en myndighet om hen har skälig anledning att tro att 

  • missförhållandet innebär uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller miljön 
  • intern rapportering är en risk för repressalier eller att missförhållandet inte åtgärdas

Innan en anställd i en privat verksamhet går ut i media eller på annat sätt offentliggör missförhållandet är det viktigt att säkerställa att visselblåsarlagens skydd gäller för att inte bryta mot anställningsavtalet och lojalitetsplikten.  

Arbetstagare inom offentlig sektor eller inom privata verksamheter som till någon del är offentligt finansierade har ett starkare skydd för att rapportera om missförhållanden genom meddelarskyddet i grundlagen samt lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter.  

Första prövningen i domstol

Efter att en Attendo-anställd under pandemin gått ut i media och varnat om bristande smittskydd på det äldreboendet hon arbetade på, blev hon inkallad till sin arbetsgivare där hon fick en skriftlig erinran. Enligt åklagaren delade två chefer och en HR-specialist tillsammans ut varningen och dessa tre åtalades följaktligen för brott mot lagen om meddelarskydd. Bland bevisningen fanns den skriftliga erinran som tilldelats och en ljudinspelning från mötet som vårdbiträdet i hemlighet gjort med sin telefon. Den 18 oktober meddelades tingsrättens dom: två av personerna döms till dagsböter och den tredje frikänns. Detta fall är det första som prövas i domstol gällande meddelarskydd i vissa privata verksamheter, en lag som har funnits sedan 2017. 

Exempel på andra kända visselblåsare» 

Ett år tills ytterligare ca 7000 företag omfattas

En skillnad från tidigare är det nya kravet på att ha en intern visselblåsarfunktion som kan ta emot rapporter om missförhållande, följa upp ärendet och återkoppla till den som slagit larm. Verksamheter med minst 250 anställda samt alla offentliga verksamheter ska sedan i somras ha en intern visselblåsarfunktion och senast den 17 december 2023 ska även privata verksamheter med fler än 50 anställda ha inrättat en sådan. Detta innebär att ytterligare knappt 7000 företag med sammanlagt ca 650 000 medarbetare omfattas av krav på upprättad visselblåsarfunktion.  

Ännu en skillnad är vilken typ av missförhållande som kan rapporteras. Tidigare krävdes att missförhållandet var så allvarligt att det gick att jämföra med brott som har fängelse i straffskalan. För att omfattas av den nya lagen räcker det att det finns ett allmänintresse i att informationen kommer fram.

KUNSKAP & INSPIRATION
Ny lag ger ökat skydd för visselblåsare

Organisationer med över 50 anställda ska ha säkra interna rapporteringskanaler och stärkt skydd för visselblåsare.

Läs mer
NYHETSBREV HR/LÖN
HR-info – insikter, inspiration och tips

Din kunskapskälla som ger dig insikt, inspiration och tips inom HR, lön, ledarskap, personal och hälsa.

Läs mer
Prenumerera på våra nyhetsbrev

Håll dig à jour med Hogias nyhetsbrev – kompetens direkt till din mejl!