Påverkas ditt företag av den nya visselblåsarlagen?

Publicerad: 2021-11-19

Ett nytt EU-direktiv har antagits för att skydda visselblåsare. Den nya lagen innebär att organisationer med fler än 50 anställda ska ha säkrare interna kanaler för rapportering och att visselblåsare ska ha ett långtgående skydd mot repressalier.

En visselblåsare är en person som slår larm när den på arbetet upptäcker oegentligheter inom organisationen. Detta innefattar bland annat bedrägerier, förskingring, mutor och miljöbrott. Ordet visselblåsare kommer från engelskans whistleblower och syftar på att polisen förr använde visselpipor för att påkalla uppmärksamhet när ett brott pågick.

I Sverige har vi sedan 2016 en lag som ger förstärkt skydd för visselblåsare som gäller vid larm om allvarliga missförhållanden, det vill säga brott som kan ge fängelse. Den nya lagen omfattar alla oegentligheter som strider mot svensk rätt eller unionsrätt om det finns ett allmänintresse av att missförhållandena framförs, oavsett eventuell straffpåföljd. Visselblåsarens uppgifter och identitet kommer också numera att omfattas av den starkaste formen av sekretess och får inte lämnas ut under några omständigheter.

Fler omfattas av skydd

Den nya lagen som skyddar visselblåsare kommer förutom anställda och inhyrd personal även att omfatta egenföretagare, arbetssökande, praktikanter, volontärer och personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan. Även aktieägare som är verksamma i bolaget omfattas. Dessutom gäller skyddet både efter och före den/de rapporterande påbörjar eller avslutar sin anställning.

Skydd mot repressalier såsom avstängning, degradering och hot kommer även att finnas för personer som bistår vid rapporteringen. Det kan vara släktingar, arbetskamrater eller andra personer som på något sätt har koppling till visselblåsaren.

En visselblåsare omfattas också av skyddet även om man har brutit mot en tystnadsplikt, under förutsättning att informationen man har rapporterat var nödvändig för att avslöja ett missförhållande. Man får däremot inte bryta mot en kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den som arbetar i den offentliga sektorn omfattas av ett särskilt långtgående skydd genom medlarskyddet som regleras i grundlagen.

Exempel på kända visselblåsare
  • Sarah Wingärt – Undersköterskan Sarah Wingärt arbetade på vårdhemmet Polhemsgården i Solna. Sarah deltog i TV-programmet Rapport där hon berättade att det förekom vanvård på vårdhemmet till följd av brist på personal och rutiner. Sarahs berättelse föranledde lagen, Lex Sarah, som är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.
  • Edward Snowden – Amerikansk IT-specialist som arbetade som konsult åt USA:s signalunderrättelsetjänst, NSA. År 2013 läckte Edward Snowden hemliga dokument till journalister. Dokumenten visade att det fanns storskaliga övervakningsprojekt som kartlade människors privatliv genom telefonavlyssning, hackning av människors datorer och mejlintrång.

Effektivare rapporteringskanaler för visselblåsare

Företag med över 50 anställda och kommuner med mer än 10 000 invånare blir skyldiga enligt den nya lagen att skapa effektiva rapporteringsfunktioner med rapporteringskanaler som ska bidra till en sund företagskultur.

Den interna rapporteringskanalen ska möjliggöra ett säkert sätt att slå larm och det ska kunna göras skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Rapporteringsfunktionen ska utgöras av oberoende och självständiga personer eller enheter som ska kunna ta emot, ha kontakt, följa upp och lämna återkoppling till den/de som slagit larm.

En visselblåsare kan dock välja att rapportera externt utan att först använda den interna rapporteringskanalen. Då slår visselblåsaren larm direkt till den statliga myndighet som regeringen har utsett. Om rapporteringen inte omfattas av någon annan myndighets ansvarsområde så ska ärendet rapporteras till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket är också ansvarig tillsynsmyndighet för att se till att arbetsgivare lever upp till kraven enligt visselblåsarlagen.

Privata koncernbolag med minst 50 anställda kan ha koncerngemensam rapporteringsfunktion för visselblåsare under förutsättning att det även sätts upp en rapporteringsfunktion för intern rapportering. De interna rapporteringsfunktionerna kan delas med andra privata bolag som inte har fler än 249 anställda. Privata bolag med mer än 249 anställda får inte dela intern rapporteringsfunktion med andra bolag.

Hur kommer man igång med rapporteringsfunktioner för visselblåsare?

De verksamheter som redan har en rapporteringsfunktion för visselblåsare behöver nu göra en översyn över hur hanteringen av ärenden ser ut för att säkerställa att den nya lagen följs.

De företag och organisationer som inte har en intern rapporteringsfunktion sedan tidigare behöver nu komma igång med arbetet att skapa en.

Det är många frågor som ett bolag bör fundera kring för att komma igång och för att efterfölja den nya visselblåsarlagen. Några av frågorna man kan behöva ta ställning till redan nu är till exempel,

  • Hur ska er visselblåsarfunktion se ut? Ska den ske via e-post, telefon, möte eller via en digital lösning? 
  • Hur ser ni till att funktionen kan garantera anonymitet för den som använder den?
  • Hur ska ärenden hanteras? 
  • Finns det personer inom verksamheten som kan vara lämpliga för att ta emot visselblåsarrapporter eller ska ni ta extern hjälp? 
  • Hur och när ska ni kommunicera ut till era medarbetare om er visselblåsarfunktion och vad som gäller kring den? 
  • Hur ska ni agera för att ett eventuellt missförhållande inte ska dyka upp igen?

Hur och när träder lagen i kraft?

Lagen träder i kraft den 17 december år 2021. Alla arbetsgivare med minst 250 anställda och alla offentliga arbetsgivare med 50–249 anställda ska ha en rapporteringsfunktion för visselblåsare den 17 juli år 2022.

Alla privata arbetsgivare med 40–249 anställda ska ha en rapporteringsfunktion på plats den 17 december år 2023.

 

Källor,

Europeiska rådetRegeringen.seLag & Avtal

 

Prenumerera på våra nyhetsbrev och få tips, inspiration och nyheter direkt i din inkorg
KUNSKAP & INSPIRATION
A-Ö-listan på friskvårdsaktiviteter tas bort

Pia Blank Thörnroos på Skatteverket berättar att informationen kring friskvård ska förtydligas.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Större ansvar för arbetsgivaren kring friskvårdsbidrag

Skatteverket tar bort A till Ö-listan. Vår HR-expert, Erik Douglasson, reder ut vad som gäller nu.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Får arbetsgivaren kräva att du är vaccinerad?

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Men får arbetsgivaren ställa krav kring vaccinering?

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Hur kan vi säkerställa att vi har rätt kompetens?

Mimmi Cromberger berättar hur man kan säkerställa att man har rätt kompetens på företaget i framtiden.

Läs mer