Hur påverkas du av skatteförändringarna 2020?

Publicerad 2020-06-15

På vilket sätt kommer skatteförändringarna påverka dig som privatperson och som företagare? Förra året presenterade regeringen budgeten för 2020 och på grund av coronapandemin har de också blivit tvungna att vidta flera krisåtgärder för att stödja näringslivet. År 2020 är ett år med stora förändringar på många områden och inte minst på skatteområdet. Lina Baker, skattespecialist på Hogia, tar upp och kommenterar några av förändringarna och hur de påverkar dig.

Skatt på plastpåsar

Från och med den 1 maj 2020 ska företag som tillverkar, för in eller tar emot plastpåsar från ett annat EU-land, deklarera och betala skatt på dem. Skatten är tre kronor per plastbärkasse och 30 öre för de mindre plastpåsarna som finns för till exempel frukt och grönt.

– Trots att det är butikerna som kommer att betala skatten vid inköp av plastpåsarna blir det troligen ändå vi konsumenter som får betala den extra kostnaden, säger Lina Baker. Redan idag tar vissa butiker betalt för de små kassarna med frukt och grönt och vi betalar två till tre kronor för plastbärkassarna vilket innebär att när skatten läggs på kommer vi att behöva betala över 6 kronor per kasse. Många butiker har redan nu höjt priset till 6,50 kronor för bärkassarna.

Enligt regeringen är detta en del av en grön skatteväxling som de presenterade i budgeten förra året. Den omfattar dels en skattereduktion i vissa geografiska områden samt höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.

– Regeringen menar att ökad konsumtion av plastbärkassar påverkar miljön och ökar nedskräpning. Ur ett skatteperspektiv tycker jag att det här är ett tydligt exempel på hur skatterna kan hjälpa oss till bättre vanor, säger Lina.

Tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering och gåvor till anställda

Coronapandemin har väckt många frågor och funderingar inte minst avseende gåvor och fri parkering till vårdpersonal. Vanligtvis är fri parkering vid arbetsplatsen och gåvor som lämnas till personalen via arbetsgivaren skattepliktiga, med undantag för till exempel julgåvor och jubileumsgåvor. Nu har riksdagen beslutat att tillfälligt slopa förmånsbeskattning vid fri parkering och gåvor till anställda upp till 1000 kronor per person för alla yrkesgrupper i hela landet. Lagändringen träder i kraft den 1 juni 2020 och för fri parkering gäller det retroaktivt från och med den 1 april till den 31 december 2020 och för gåvor från den 1 juni fram till årsskiftet.

– Att slippa förmånsbeskattas för fri parkering vid arbetsplatsen tror jag kan medföra att allt fler anställda tar bilen till jobbet och på så sätt minskas trängseln och smittspridningen av coronaviruset i kollektivtrafiken, säger Lina.

Enligt regeringen är bakgrunden till förslaget om fria gåvor till anställda att många företag och kommuner har uttryckt att de vill hjälpa till för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Regeringen menar att genom att ge de anställda exempelvis presentkort att handla för kommer konsumtionen att öka och därigenom stöds det lokala näringslivet.

– Detta kommer enligt mig inte att fungera i praktiken då många företag nu försöker minska sina kostnader och inte minst personalkostnader genom att till exempel korttidspermittera, menar Lina.

Byråanståndet ändras på grund av coronapandemin

Coronapandemin har även påverkat byråanståndet. Redovisningsbyråer som hjälper andra att upprätta inkomstdeklarationer kan ansöka om att få lämna deklarationer senast den 15 juni oavsett om deklarationen lämnas digitalt eller på papper.

I och med coronapandemin har redovisningsbyråer haft svårt med att hinna upprätta alla deklarationer i tid. För att undvika förseningsavgift har Skatteverket nu beslutat att de inte kommer att påföra någon förseningsavgift för inkomstdeklarationer med byråanstånd om deklarationen kommer in senast den 15 juli. Enligt Skatteverket kommer de inte att påföra någon förseningsavgift även om deklarationen kommer in senare än den 15 juli om det finns skäl till befrielse på grund av coronapandemins effekter.

Ingen ökning av svartarbete

Vid flera tillfällen har svartarbete diskuterats. Hur förhåller vi oss till att själva arbeta svart eller anlita någon som arbetar svart? Vet vi vad det kan innebära för risker? Under 2020 presenterade Skatteverket dels ett resultat från en undersökning som bygger på hur hushållens beteende kring svartarbete har utvecklats mellan 2005 och 2019 och dels en uppskattning av de svarta arbetsinkomsterna mellan 2010 och 2016 utifrån de ändringar som har gjorts i Skatteverkets revisioner. Enligt den första undersökningen har andelen som har köpt svartarbete minskat från 32 procent 2005 till 13 procent 2019. Även andelen som vill köpa svartarbete har minskat från 37 procent 2005 till 9 procent 2019.

Vad minskningen beror på har Skatteverket ingen direkt förklaring till men det kan enligt dem vara införandet av rot- och rutavdraget, kassaregister och personalliggare som har gjort det svårare att sälja tjänster svart.

– Enligt min mening finns det en hel del förklaringar till undersökningens resultat, menar Lina. Bland annat att man är mer medveten om riskerna med svartarbete som till exempel att ersättning uteblir om något går fel i arbetet eller om någon skadar sig under arbetet kan det bli mycket dyrt. Man kan också bli ersättningsskyldig om den som utför arbetet inte har någon försäkring.

– Det som många också missar är att om man arbetar svart får man varken sjukersättning eller semesterersättning från arbetsgivaren, berättar Lina. Man har ingen rätt till sjukpenning, föräldrapenning, anställningsavtal eller a-kassa om man blir arbetslös. Man kan inte heller kräva betyg eller referenser och man kanske inte får någon pension.

– Minskad användning av kontanter och inte minst det senaste om elektronisk betalning för alla rot- och rutarbeten som började gälla från den 1 januari 2020 har säkerligen också påverkat minskningen av svartarbete, anser Lina.

Trots att andelen som köper svartarbete enligt undersökningen har minskat, står mängden svartarbete som andel av BNP nästan oförändrad de senaste 13 åren enligt Skatteverkets uppskattning av de svarta arbetsinkomsterna.

En stor skillnad jämfört med en studie som Skatteverket gjorde 2006 är att det har skett en förflyttning av svarta arbetsinkomster från gruppen med enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag till gruppen med aktiebolag som har en lönesumma på mellan 1 och 5 miljoner kronor. Samtidigt har svartarbetet minskat i de branscher där reformer för bättre regelefterlevnad har genomförts.

DAC 6 – rapporteringsplikt för rådgivare

Den 25 juni 2018 trädde ett nytt EU direktiv i kraft för att kunna identifiera nya risker för skatteflykt i god tid. Direktivet, DAC 6, som börjar tillämpas först 1 juli 2020 innebär att skatterådgivare, eller i vissa fall skattebetalare, blir rapporteringsskyldiga för gränsöverskridande arrangemang till Skatteverket.

– Förslaget om inhemsk rapporteringsplikt för skatterådgivare som regeringen presenterade under 2019 skjuts upp på framtiden. Förslaget mötte stor kritik då många högre instanser ansåg att det svenska skattesystemet redan idag präglas av en omfattande informationsskyldighet till Skatteverket. Det saknas därför skäl att utöka kraven utöver det som följer av direktivet vilket jag fullständigt håller med om, säger Lina.

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs enligt regeringen att arrangemanget är gränsöverskridande och att det uppvisar åtminstone ett av de så kallade kännetecknen som indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt.

– Det har hänt ganska mycket under åren när det gäller skatteflykt och skatteundandragande, och reglerna har blivit alltmer komplexa, berättar Lina. Enligt mig kommer tillämpningen av den nya lagen öppna upp för en del missbedömningar och mycket svårtolkade situationer för både rådgivare och företag vilket i sin tur leder till att höga straffavgifter kan tas ut i sådana situationer.

– Sedan den 4 februari 2020, då regeringen lämnade sin proposition till riksdagen, har vi väntat på att det ska fattas ett beslut. Att genomföra DAC 6 i svensk rätt innebär en stor administrativ börda, samtidigt har många skatterådgivare inte mycket tid att hinna anpassa sig till det nya regelverket. Det första rapporteringstillfället för retroaktiva arrangemang (mellan den 25 juni 2018 och den 30 juni 2020) ska rapporteras till Skatteverket senast den 31 augusti 2020. På grund av coronapandemin pågår just nu en diskussion om att skjuta upp vissa tidsfrister för när rapportering och utbytet av information ska göras första gången.

Utöver detta befinner vi oss just nu i en svår ekonomisk kris med många nya regler att förhålla oss till. Det återstår att se när riksdagen fattar ett beslut.

KUNSKAP & INSPIRATION
Så kan du ta ditt företag genom krisen

Det finns andra åtgärder för företag i kristider än att ta lån, vår redovisningsexpert Peter Flemsjö ger dig sina konkreta tips.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Vi listar viktiga datum för deklarationen 2020

För dig som deklarerar privat och dig som deklarerar för företag och organisationer.

Läs mer
Skatt
Skatteberäkning, analys och deklaration

Hogia Skatt - effektivt stöd för skatteberäkning

Läs mer