Arbetsgivarens ansvar vid smittrisk

Varje dag får vi ny information om coronavirusets spridning och media målar upp skräckscenarion som oroar många. Arbetsplatser förbjuder resor utomlands och en del arbetsplatser väljer till och med att stänga helt. Men vilket ansvar ligger egentligen på arbetsgivaren kring smittrisk på arbetet?

Coronaviruset har nu nått Sverige och många oroar sig för att bli smittade. Munskydd och handsprit är utsålda på apoteken trots att det inte skyddar fullgott mot smitta. Coronaviruset är en droppsmitta, det vill säga att smittan sprids via vätskedroppar. Det kan till exempel vara genom att någon som är sjuk nyser och sprider små vätskedroppar. Vätskedropparna kan sedan smitta genom att någon får in dem i munnen, näsan eller ögonen.

De enklaste råden för att undvika smitta är att tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, undvika att röra vid ansikte och ögon och att helt enkelt undvika nära kontakt med sjuka. Blir du själv sjuk så se till att hosta och nysa i en pappersservett eller i armvecket och stanna hemma så minimerar du risken att smitta andra. 

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren ansvarar för att smittrisk undviks på arbetsplatsen och det regleras av Arbetsmiljölagen, AFS 2018:4. Arbetsgivaren ansvarar också för att det genomförs systematiska arbetsmiljöronder och riskbedömningar på arbetsplatsen. I riskbedömningarna ingår även smittrisk och då ska arbetsgivare hålla sig uppdaterade om rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och smittskyddsenheten i den region arbetsplatsen ligger i. 

I 5 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. I 6–28 §§ finns särskilda krav på att undersöka, riskbedöma och åtgärda smittrisker. När medarbetare har arbetsmoment med smittrisk, ska arbetsgivaren, i sin undersökning och riskbedömning av arbetsförhållandena särskilt ta hänsyn till: 

1. Vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk.

2. Hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion.

3. Vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilde medarbetaren att bli utsatt för smittämnen.

4. Under hur lång tid medarbetaren riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. När smittämnet är känt ingår det i riskbedömningen att ta hänsyn till tillgänglig information om riskklass enligt förteckningen över klassificerade smittämnen.

Riskklass för smitta

Riskklass är den klassificering en mikroorganism eller ett smittämne hänförs till när den klassificerats utifrån sin förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga följderna kan bli.

Beroende på vilken riskklass ett smittoämne har fått så gäller olika åtgärder. Just coronaviruset som egentligen heter SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome virus) har fått riskklass 3 av Folkhälsomyndigheten. Smittämnen i riskklass 3 kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och kan utgöra en allvarlig fara för medarbetare. Ibland finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. 

Om det finns vaccin har arbetsgivaren skyldighet att vid behov erbjuda vaccination. Arbetsgivaren har även skyldighet att  erbjuda andra medicinska förebyggande åtgärder och kontroller om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får information om fördelar och nackdelar med en vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder. Kostnader för åtgärder ingår i arbetsmiljöåtgärder och ska bäras av arbetsgivaren. Mot coronaviruset finns inget vaccin idag.

Förhindra oro på arbetsplatsen

Risken för smittspridning av coronaviruset i Sverige bedöms nu av Folkhälsomyndigheten som mycket hög. Men Folkhälsomyndigheten förtydligar att riskbedömningen är en nulägesbedömning och inte en prognos för framtiden.

Även om medarbetarna inte är direktutsatta för en hög smittrisk på sitt arbete kan det vara av största vikt för arbetsgivaren att vidta åtgärder för att förhindra eventuell oro för smittspridning på arbetsplatsen.

Det kan arbetsgivaren göra genom att till exempel meddela medarbetarna vem de ska kontakta för att få svar på sina frågor. Det kan handla om att informera om att företaget har en krisberedskap eller helt enkelt informera sina medarbetare att man håller sig uppdaterad och har koll på läget. Det kan i många fall vara så att oron är ett större problem än själva risken för smitta.


Om du känner oro för att ha blivit smittad ska du ta direktkontakt med 1177, inte uppsöka en vårdcentral. Oro gäller också om du misstänker att en nära anhörig kan ha blivit smittad.

Om du enbart har frågor gällande coronaviruset ska du ringa det nationella informationsnumret 11313.


Vi rekommenderar följande källor för uppdaterad information om coronaviruset:

www.1177.se –  för råd och kontakt med sjukvården och en aktuell lista över riskområden

www.folkhalsomyndigheten.se – för övergripande information och frågor och svar

www.regeringen.se – för information om UDs reserekommendationer

 

Källa: Arbetsmiljöverket och Prevent

Publicerat 200309

 

KUNSKAP & INSPIRATION
Karensavdrag i praktiken

Den nya karensregeln och räkneexempel för karensavdrag

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Lättare för arbetsgivare att få stöd för nystartsjobb.

Från 2019 är det möjligt för arbetsgivare som inte har kollektivavtal att anställa personer för nystartsjobb.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Kan karensavdraget påverka sjukfrånvaro/sjuknärvaro?

Vi berättar om hur du kan förhindra sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

Läs mer
Vi säkrar upp för fortsatt service till våra kunder.
Råd, stöd och information till våra kunder med anledning av coronakrisen.

Coronaviruset påverkar hela näringslivet och dominerar i nyhetskanalerna och i samhället i stort. Här samlar vi löpande relevant information för våra kunder.

Läs mer