Detta innebär avtalsrörelsen 2020

Publicerad 2020-03-06 Uppdaterad 2020-03-20

I år pågår förhandlingar mellan många av Sveriges fackförbund och arbetsgivarorganisationer för nya kollektivavtal. Cirka 2,8 miljoner anställda i Sverige kommer att få förändringar i sina arbetsvillkor och löner. Vad förändras egentligen i kollektivavtalen? Här förklarar vi begreppen i avtalsrörelsen och vår HR-expert Erik Douglasson berättar mer om hur du kan bli påverkad av kommande förändringar.

2020-03-20 Avtalsrörelsen prolongeras
Idag har facken inom industrin och arbetsgivarna inom industriavtalet beslutat att acceptera förslaget från OpO (de opartiska ordföranden) om att ajournera förhandlingarna i avtalsrörelsen till i höst. Förhandlingarna återupptas den 1 oktober och därför prolongerar, förlängs, de nuvarande kollektivavtalen till den 31 oktober 2020. Länk till pressmeddelande.

 

Startskottet för avtalsrörelsen 2020 gick den 20 december 2019 då industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna sattes igång efter nyår och sedan har man fram till den 31 mars 2020, då flertalet kollektivavtal löper ut, att komma överens. 

Industriavtalets parter 

Arbetsgivarorganisationer: Grafiska Företagens Förbund, IKEM – Innovations- och kemiarbetsgivarna, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Teknikföretagen, TEKO Sveriges Textil och Modeföretag och Trä- och Möbelföretagen. 
Arbetstagarorganisationer: GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen. 
De prioriterade krav som lämnades gemensamt från industrifackförbunden till industriarbetsgivarna i december 2019 var, 
  • Löneökningar på 3,0 procent 
  • Avsättning till deltidspension/flexpension  
  • Rätt till 100 timmars arbetsförkortning per år 
  • Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering 
  • Introduktion gällande arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys vid all form av nyanställning 
  • Åtgärder för att främja jämställdhet 
  • Upprättandet av handlingsplaner för kartläggning av vilka åtgärder som ska göras för att förhindra att anställda som varit föräldralediga missgynnas.  

Många viktiga frågor i avtalsrörelsen 

Erik Douglasson är HR-expert på Hogia och har många års erfarenhet inom området. Erik förutser förändringar i kollektivavtalen när det gäller pensioner då det är en het fråga för fackförbunden men även när det gäller flexibilitet kring anställningar då det är en fråga som är viktig för arbetsgivarparten.  
 
– Som alltid är också lönefrågan väldigt aktuell. Personligen tycker jag att det är viktigt att facket och arbetsgivarna ska satsa på att vi får ett långsiktigt arbetsliv eftersom vi ska arbeta mycket längre innan vi kan gå i pension nu än tidigare. Det är viktigt att vi funderar på hur får vi medarbetare att hålla över tid och att vi ger möjlighet till kompetensutveckling till de medarbetare vi har. I en tid där stress är den mest utbredda folksjukdomen så känns det också extra viktigt att alla hittar sin balans mellan arbetsliv och fritid, inte minst för att minska sjukskrivningar som uppstår till följd av stress.  

Erik Douglasson, HR-expert på Hogia

Löneökning? 

Facket har ställt krav på en löneökning på 3,0 %, och det senaste budet från arbetsgivarna låg på 1,4 %, alltså mindre än hälften av det som facket krävde. Från den 1 mars har OpO, opartiska ordföranden, kommit in i förhandlingarna om det så kallade märket och förhandlingarna ska vara klara senast den 31 mars.  

– Kollektivavtalen bör bli klara på de flesta områden under april-maj. Men när man kan se den procentsats som förhandlas fram som löneökning i sin lönespecifikation beror på hur väl företagen har förberett sin löneöversyn, säger Erik. Om lönesamtal och prestationsbedömningar redan är utförda så kan det gå fort och man kan få löneökningen redan innan sommaren. Har man inte gjort några förberedelser så kommer det troligtvis att dröja till hösten. Då kommer löneökningen troligt retroaktivt från den dagen det nya avtalet började gälla. Dock är den retroaktiva delen en förhandlingsfråga som nyttjas ibland i vissa avtal. Man ska inte alltid vara säker på att man får en retroaktiv utbetalning. Det finns ju även en växande trend med sifferlösa avtal, berättar Erik.  

Karensavdraget 

Andra förändringar vi skulle kunna komma att se i avtalen är kring karensavdraget.  
 
– När reglerna skulle tas fram under hösten 2018 så gick det lite väl snabbt, berättar Erik. Därför tror jag att man vill göra justeringar inom vissa avtalsområden för att det ska passa branschen och harmoniera med avtal för karensavdragets hanterande som kom att bli väldigt olika mellan olika kollektivavtal. Utifrån den enkla lagtext som skrevs så gjordes tolkningarna på varierat sätt. En justering vore önskvärd på vissa håll.  
 
Källa: Kommunal och Unionen 

 


Avtalsrörelsens ordlista

A

Allmänna anställningsvillkor: De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid m.m.
Allmän visstidsanställning: En tidsbegränsad anställning på maximalt två år.
Arbetsrätt omfattar reglerna i lag och kollektivavtal och förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Avtalsdelegation: Avtalsdelegationen består av fackliga medlemmar som berörs av aktuellt kollektivavtal och har till uppgift att vara förbundsstyrelsen behjälplig med att ta fram ett nytt kollektivavtal.
Avtalskrav: De krav som fack och arbetsgivare driver i kollektivavtalsförhandlingarna. Förutom lön kan kraven även gälla allmänna anställningsvillkor.
Avtalslöst tillstånd: Tiden från att kollektivavtal löpt ut tills ett nytt tecknas.
Avtalsperiod: Kollektivavtalets längd.
Avtalsrörelse: återkommande händelse i länder där arbetsmarknadens parter, arbetstagare och arbetsgivare, förhandlar fram nya kollektivavtal som reglerar löner och arbetsförhållanden.

B

Blockad: Stridsåtgärd som innebär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs. Vanliga former är övertidsblockad och nyanställningsblockad.

C

Central förhandling: Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå.
Central lönebildning: Storleken på löneökningarna förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå

D

Disponibel inkomst: Det som finns kvar i plånboken när skatten är betald.
Dispositiv: Viss del av arbetsmarknadslagstiftningen dispositiv. Detta innebär att fack och arbetsgivare, i kollektivavtal, kan komma överens om annat än vad lagen säger.

F

Fredsplikt: Så länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i konflikt.
Förbundsavtal: Rikstäckande kollektivavtal.
Förbundsstyrelse: Består av valda fackliga medlemmar från hela landet och väljs av varje fackförbunds kongress. 
Förhandling: Två eller flera parter träffas för att nå bästa möjlig kompromiss/lösning.
Förhandlingsordningsavtal: Reglerar hur förhandlingarna ska gå till.

G

Generalstrejk: En stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden.
Generellt påslag: Lönepåslag som är lika stort för alla.

H

Huvudavtal: Reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, vilka som är parter och hur förhandlingar ska gå till.
Huvudorganisationer: LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv med flera organisationer som samlar olika fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Hängavtal: Kollektivavtal för arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Avtalet hänvisar till ”hängs på” det kollektivavtal som råder i branschen.

I

Individgaranti: Den löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.
Individuell lönesättning: Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang.
Individuell löneutveckling: Möjlighet att få högre lön genom att till exempel ta på sig andra arbetsuppgifter och vidareutbilda sig.

K

Kollektivavtal: Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare/arbetsgivarorganisation som anger löner och anställningsvillkor, semester, pensionsavsättning med mera.

L

LAS: Lagen om anställningsskydd. Lagen anger bland annat regler för anställningsformer och turordningsregler vid uppsägningar.
Lockout: Arbetsgivarnas konfliktvapen. Arbetstagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön.
Lokala förhandlingar: Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare lokalt.
Lokal lönebildning: Lönerna, även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt.
Lokal pott: Den summa pengar som enligt det centrala kollektivavtalet ska fördelas lokalt.
Lägstalön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även minimilön.
Lönebildning: Den process som avgör hur lönerna sätts. Lönebildningen sker både på nationell och lokal nivå.
Löneglidning: Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.
Lönenormering: Det kollektivavtal som sluts först blir en norm för löneökningarna i de övriga avtalen.
Lönerevision: Översyn av lönerna på arbetsplatserna.
Lönespridning: De skillnader som finns mellan de anställdas löner hos arbetsgivaren.
Löneutrymme: Den nivå på löneökningar som samhällsekonomi klarar av.
Löneväxling: En del av löneökningen byts mot en förmån, till exempel pension.

M

Marknadskrafter: Tillgång och efterfrågan som bestämmer priset på en vara eller på arbetskraft.
Medling: Försök att ena parter som inte kommer överens.
Medlingsinstitutet (MI): Statlig myndighet som utser medlare som medlar i arbetstvister.
Minimilön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även lägstalön.
Motion: Förslag på en förändring i till exempel ett kollektivavtal. Motioner kan skrivas av alla fackliga medlemmar.
Märket: Löneökningarna i det kollektivavtal som sluts först sätter nivån, blir ett märke, för lönerna i övriga avtal.

N

Nattmangling: När förhandlingarna, i slutskedet, fortsätter långt in på natten.
Nominell löneökning: Hur mycket lönerna ökar i kronor eller procent, utan hänsyn till inflationen.
Nollavtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även sifferlösa avtal.

O

OpO: Opartiska ordförande. En opartisk variant av medlare som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.
Osakliga löneskillnader: Löneskillnader som inte kan förklaras av till exempel erfarenhet och kompetens.

P

Parter: De som deltar i en förhandling.
Pott: Den summa pengar som kollektivavtalet anger för löneökningar och som fack och arbetsgivare ska fördela. Används på både central och lokal nivå.
Prolongering: Förlängning av kollektivavtal

R

Reallön: Lön i förhållande till prisnivån.
Reallöneökning: Lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att arbetstagare får mer pengar att röra sig med.
Relativlöneförändring: Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.
Retroaktiv lön: Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla överenskommelsen löpt ut.
Riksavtal: Rikstäckande kollektivavtal.

S

Sifferlösa avtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även nollavtal.
Strandning: När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.
Strejk: En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbete.
Strejkkassa: De pengar facket avsatt för att betala ut ersättning till de som strejkar.
Strejkvakt: Medlem som står utanför arbetsplats som är försatt i strejk.
Strejkbrytare: Person som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad svartfot.
Stridsåtgärder: Vid avtalslöst tillstånd, när avtalstiden löpt ut, har parterna rätt att ta till stridsåtgärder. För fackets del är det oftast strejk och blockad som gäller. För arbetsgivarnas är det lockout.
Sympatiåtgärd: Stridsåtgärd för att stödja annan part i en konflikt.

T

Turordning: Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men möjlighet till undantag finns.
Turordningslista: Arbetsgivare och fack kan förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Kallas även avtalsturlista.

V

Varsel: Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. Arbetsgivare kan också varsla om uppsägningar.
Vild strejk: Otillåten strejk, till exempel om kollektivavtalet fortfarande gäller.
Värdediskriminering: Att det arbete som utförs i mansdominerade yrken värderas högre i samhället än det i kvinnodominerade yrken.

Y

Yrkande: Ett avtalskrav.

 

KUNSKAP & INSPIRATION
Så påverkas du av januariavtalet

Viktiga förändringar sker inom HR-området i och med januariavtalet. Vi berättar mer om hur det kan påverka dig.

Läs mer
Hogia Lön och HogiaLön Plus
Heltäckande lönesystem för alla typer av verksamheter

Unikt branschfokus och kraftfullt helhetsstöd från start till mål

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Vi listar viktiga datum för deklarationen 2020

För dig som deklarerar privat och dig som deklarerar för företag och organisationer.

Läs mer