Framtidens arbetsliv i den digitala tsunamin

Påverkas av stress

Människan är en social varelse som behöver sin ”stam” för att må bra. När vi är tvingade till att distansera oss från andra människor påverkas vi och våra hjärnor negativt. Katarina Gospic är hjärnforskare och aktuell med boken ”Digital tsunami – revolutionen som kan rasera eller rädda världen”. I över ett decennium har hon föreläst om hur våra hjärnor fungerar och hur vi påverkas när vi utsätts för olika situationer.

Katarina Gospic, foto: Gabriel Liljevall

– Både hjärnan och kroppen stressas när vi inte får vara i ett socialt sammanhang, berättar Katarina. Ensamhet kan då vara lika farligt som att röka eller dricka för mycket. Det säger en hel del om hur viktigt det sociala är för vårt välmående och vår överlevnad.

Stress påverkar oss på olika sätt. När vi inte har möjlighet att delta i eller planera roliga och kulturella aktiviteter får vi mer utrymme i hjärnan att tänka på jobbiga saker och det är lätt att fastna i det som är negativt när det som distraherar oss i vanliga fall försvinner. En del människor fastnar mer än andra och det är viktigt att vi försöker förstå att alla människor har olika förutsättningar.

– Vi har samma hjärna idag som för 40 000 år sedan och amygdala, vår primitiva känslostruktur i hjärnan, påverkas av saker som kan göra oss stressade. När amygdala aktiveras tenderar vi att fly, frysa eller fäkta. Ibland kan man uppleva en viss aggressivitet i luften, då kan det bero på att den man möter är stressad. Kan du placera en stressad person i något av f:en blir det lättare att förstå personens känsloläge. Kan vi sätta ord på vad som stressar oss så kan vi också minska intensiteten av känslan.

Förändringar i arbetslivet

Hjärnan utmanas av ständig förändring. Om vi inte är vana vid förändringar kan det upplevas som jobbigt. Under pandemin har vi genomgått många stora förändringar som har påverkat oss oerhört mycket och tröttat ut mångas hjärnor.

– Vi har utsatts för mycket under kort tid och vi använder den smartaste hjärndelen, vilket vi inte är vana vid, för att hantera omställningen. Man kan jämföra det med en muskel som används hela tiden, den blir trött. Detsamma gäller för hjärnan, när vi överbelastar den smarta delen tar det mycket energi. Tillslut orkar den inte mer och då flyttar beslutsfattandet ner i reptilhjärnan, vilket kan göra att vi blir irriterade och arga.

Katarina säger att vi kommer att leva med sviterna av pandemin under lång tid framöver. Vi kommer att ha svårt för att gå tillbaka helt till det arbetssätt vi hade innan.

– De undersökningar jag har tagit del av visar att vi redan nu vill ha ett flexibelt arbetssätt, alltså att vi arbetar några dagar från kontoret, några hemifrån och kanske en del från någon annanstans. Vi som har kunnat och behövt arbeta hemifrån har lärt oss att arbete inte är något som utförs på en specifik plats, utan något vi gör. Katarina är övertygad om att alla företag behöver beakta viljan om ett flexibelt arbetssätt för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.

Kommunikation är nyckeln

Tydlighet blir viktigare och viktigare, inte minst för att vi ska kunna tillämpa ett flexibelt arbetssätt. Både medarbetare och chefer behöver veta vilka förväntningar som finns och hur man ska agera. Här är kommunikation nyckeln menar Katarina. 

– Ofta har man inte ens kommunicerat om vilken kultur och vilka förväntningar som finns när vi jobbar på distans. Avstämning och uppföljning borde vara något som alla arbetsplatser tillämpar frekvent. Jag tycker till exempel att man bör ha regelbundna medarbetarsamtal kanske varannan vecka. Personal är den viktigaste resursen i ett företag, varför inte följa upp och monitorera personalen precis som man gör med exempelvis ekonomin? Ingen tittar ju på siffrorna endast en gång om året.

Katarina poängterar återigen att vi alla är olika och har olika förutsättningar och behov. Därför är det viktigt att ha med sig att människor lär sig på olika sätt och att vi har olika svårt eller lätt för saker.

– Egentligen borde vi ha en UX-analys (user experience) som vi har när vi utvecklar appar och system även när vi bestämmer hur vi ska utföra vårt arbete. Genom att kombinera forskning med medarbetarnas erfarenheter kan vi skapa bättre arbetsmiljöer anpassade efter hjärnan. Om vi utnyttjar kraften i den digitala tsunamin som nu sveper över världen så kan alla människor placeras i rätt jord och ges de bästa förutsättningarna för att blomma, avslutar Katarina.

Vill du veta mer om hur den digitala omställningen påverkar världen? Då kan du läsa Katarina Gospic senaste bok, "Digital Tsunami - revolutionen som kan rasera eller rädda världen".

För mer information om Katarina och hennes arbete, besök: www.brainbowlabs.com och följ gärna Katarina på Instagram, @katarinagospic