Som vd på Reach for Change är ingen dag den andra lik för Sofia Breitholtz. Den ena dagen reser hon ut i världen och presenterar organisationens arbete på en konferens eller ett spännande event och den andra dagen möter hon entreprenörers innovationer och verksamheter. Även när hon är på kontoret varierar hennes uppgifter med allt från samtal med Etiopien till möte med en potentiell samarbetspartner.
Reach for Change har 57 heltidsanställda som befinner sig i tio olika länder i Europa och Afrika och har under sina 10 år varit verksamma i 18 länder. De har arbetat aktivt som ideell stiftelse sedan år 2010 för att stötta lokala sociala entreprenörer med innovativa lösningar för att göra livet bättre för barn och unga.
– Vi jobbar också förebyggande med opinionsbildning mot beslutsfattare, exempelvis för vi dialoger med kommuner om deras upphandlingssystem för att underlätta för sociala entreprenörer att kunna sälja sina tjänster till kommunen. Därför är det viktigt att jag är ute och berättar om våra mål och vår verksamhet, säger Sofia.
Synen på välgörenhet har förändrats
Sofia ser ett stort skifte under de senaste åren där många företag väljer att fokusera på hållbarhetsfrågor. Hon ser även en växande trend med att de erbjuder sina anställda möjlighet att involvera och engagera sig i något välgörande.
– Intresset för det lokala ledarskapet i att driva samhällsutveckling har också ökat och fler inser att de som lever nära problemen har de bästa och mest effektiva lösningarna.
Under coronapandemin har välgörenheten från de företag som Reach for Change samarbetar med inte minskat och det är Sofia tacksam för. Men hon berättar också att nu när deras verksamhet behövs mer än någonsin är det tufft att locka till sig nya samarbetspartners.
– På Reach for Change har vi en stark tro på att en person kan förändra livet för miljoner barn och unga. Men vi vet också att den personen behöver rätt verktyg, kunskap och stöd för att nå dit. Det är där vi kommer in i bilden, och nu har dessa entreprenörer ännu mer behov av vårt stöd.
Sofia Breitholtz vd på Reach for change, foto Stina Svanberg.
Uppmuntrar marknadsföring
Det grundläggande bidraget till Reach for Change är finansiellt stöd, antingen till det löpande stödprogrammet eller ett specifikt projekt som de sätter upp tillsammans med det donerande företaget. Reach for Change samarbetar med olika aktörer från företag som Hogia, till stiftelser som IKEA foundation och institutionella organisationer som GIZ (tyska SIDA). Sofia berättar att de ser positivt på att företag berättar att de skänker pengar till Reach for Change.
– Vi uppmuntrar att företag kommunicerar och marknadsför den effekt vårt samarbete har och hur de hjälper barn och unga till ett bättre liv. Det är en viktig del som bidrar till både deras och vårt hållbarhetsarbete.
Sofia berättar att det kan vara lätt att som företag använda så kallad greenwashing* om man fokuserar på att få uppmärksamhet snarare än att få saker gjorda.
– Genuint engagemang som genomsyras i hela organisationen och långsiktig investering är nyckeln för att motverka att hamna där. Vi tror också på långsiktigt och förtroligt samarbete mellan företag och experter på samhällsförbättring. På så sätt kan alla använda sina respektive styrkor och kärnkompetenser och man kan få skalfördelar på sitt arbete och nå ut till fler.
Hur vet man vart pengarna går till?
Eftersom Reach for Change är en svensk organisation i grunden och har lokal personal i alla länder de är verksamma i har de full kontroll över alla finansiella medel, och vart de går.
– För oss är det väldigt viktigt att redovisa vad pengarna går till och vilken effekt de har bidragit till. Detta gör vi i kontinuerliga rapporter och återkoppling till våra givare men också genom en årsredovisning/effektrapport. I år är vår effektrapport nominerad till en av de bästa bland ideella organisationer.
Sofia berättar att de pengar som företag skänker till Reach for Change används för att driva stödprogram för lokala sociala entreprenörer. Det kan vara specifikt för ett land eller så kan man välja att bli partner med Reach for Change på global nivå.
– Hogia och Kivra är till exempel globala partners till oss, vilket möjliggör att hela vår verksamhet kan utvecklas och genomföra lokala program på bästa möjliga sätt.
Reach for Change har ett så kallat 90-konto. Det innebär att de lämnar in sin årsredovisning tillsammans med ett antal nyckeltal till svensk insamlingskontroll. De är också medlemmar i GIVA, vilket innebär att de vartannat år genomgår en revision som säkerställer att de följer deras kvalitetskod som säkerställer att all insamling sker på ett tryggt, etiskt och transparent sätt.
Fem tips för att inleda ett samarbete
Sofia berättar att om man ska inleda ett samarbete med en organisation som arbetar för välgörande ändamål är det viktigt att alltid tänka ”impact first”, vilket samarbete kommer att ge mest samhällseffekt. Det kan verka självklart men när det väl kommer till kritan så kanske det ändå inte alltid är det.
Därför ger Sofia sina fem tips om vad man ska tänka på:
- Se till att ha samma vision och att ni jobbar mot samma mål
- Var tydlig med roller och förväntningar
- Utgå från det ni är bra på och försök hitta kreativa sätt att använda det i samarbetet
- Sätt tydliga ROI så ni kan följa upp och mäta utvecklingen
- Våga vara långsiktig! Samhällsförändring händer inte över en natt eller till nästa kvartalsrapport.
– Det är också viktigt att samarbetet är mer en bara en donation för att medarbetare ska känna engagemang. Samarbetet ska vara knutna till företagets kärnverksamhet. Samarbetet med Hogia och Kivra är knutet till deras hållbarhetsstrategier och vi har ett gemensamt ramverk och mål som vi arbetar mot, avslutar Sofia.
Hogia och Kivra i ett gemensamt initiativ för Agenda 2030
Genom samarbetet "Den goda lönespecen" gör Hogia och Kivra livet bättre för barn och ungdomar runtom i världen. För varje lönespec som skickas genom Hogias lönesystem till Kivra så skänks en del av intäkten till Reach for Change.
*Greenwashing, grönmålning, eller gröntvättning innebär att en verksamhet försöker marknadsföra en bild av att den är miljövänlig eller hållbar utan att den i själva verket är det. Det kan också innebära att en verksamhet framhäver en utförd åtgärd som dock kan vara obetydlig jämfört med annan påverkan som den orsakar.
