Prisbasbelopp, vad är det som gäller?

Publicerat: 2020-10-12

Basbelopp, eller prisbasbelopp är ett index som används för att räkna fram olika förmåner och avgifter i Sverige, till exempel löneskatter, kostförmåner och pension. Basbeloppen ändras årligen för att spegla inflationen i samhället.

Eftersom Sveriges ekonomi påverkas av inflation så går det inte att lagstifta fasta belopp för vissa avgifter och förmåner. För att till exempel vissa avgifter, skatter och förmåner ska hamna på rimliga och jämförbara nivåer utgår vi i Sverige från ett prisbasbelopp.

Regeringen har uppdragit åt Statistiska centralbyrån (SCB) att beräkna prisbasbeloppet. Beräkningarna ska göras med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex*. Det finns tre olika typer av basbelopp:

Prisbasbelopp, räknas fram årligen av SCB enligt socialförsäkringsbalken och fastställs av regeringen. Används för att årligen räkna ut beloppen för bland annat tjänstepension, kostförmåner, arbetsgivaravgifter, studiemedel och föräldra- och sjukpenning. Prisbasbeloppet används dessutom inom skattesystemet och socialförsäkringen.

Förhöjt prisbasbelopp, räknas fram årligen av SCB och fastställs av regeringen. Används främst för att beräkna hur stor intjänad tilläggspension personer som är födda mellan 1938 och 1953 ska ha.

Inkomstbasbelopp, räknas fram årligen av Pensionsmyndigheten och fastställs av regeringen. Används främst för att räkna fram den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Regeringen fastställer formellt beräkningen för nästkommande år i november året innan.

Beräkning av prisbasbelopp

Beräkningarna av prisbasbeloppet (tidigare benämning basbeloppet) ska enligt de nuvarande bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (2010:110), utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastal ska årligen multipliceras med ett jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det år som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997.

Konsumentprisindex med två decimaler har för juni 1997 och juni 2020 beräknats till 257,38 respektive 336,84 (1980=100). Jämförelsetalet har sedan beräknats som 336,84/257,38 = 1,3087. Bastalet 36 396, som beräkningarna av prisbasbeloppet ska utgå från, har uppräknats genom multiplikation med jämförelsetalet 1,3087.

Prisbasbeloppet för år 2021 har således beräknats till 47 600 kronor (36 396 x 1,3087= 47 600) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en höjning med 300 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2020.

Beräkning av förhöjt prisbasbelopp

Det förhöjda prisbasbeloppet ska beräknas på samma sätt som det ordinarie prisbasbeloppet, men med skillnaden att bastalet är 37 144. Det förhöjda prisbasbeloppet för år 2021 har beräknats till 48 600 kronor (37 144 x 1,3087= 48 600) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en höjning med 300 kronor jämfört med det förhöjda prisbasbeloppet för år 2020.

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet till 47 600 kronor respektive 48 600 kronor för år 2021.

Pensionsmyndigheten kommer att föreslå inkomstbasbeloppet för regeringen under oktober 2020 och det kommer att fastslås av regeringen under november 2020.

Höjningen av prisbasbeloppet gör bland annat att taken i ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning höjs, då de räknas utifrån prisbasbelopp. (Till exempel 8 prisbasbelopp för sjukpenningen och 10 prisbasbelopp för föräldrapenningen).

 

Prisbasbelopp

Inkomstprisbasbelopp

Förhöjt prisbasbelopp

2019

46 500

64 400

47 400

2020

47 300

66 800

48 300

2021

47 600

fastställs november 2020

48 600



* Konsumentprisindex (KPI) mäter den generella prisnivån i Sverige. Genom att jämföra KPI från olika tidpunkter kan man mäta hur priserna förändras över tid. Statistiska Centralbyrån räknar ut KPI genom att hämta in prisuppgifter på varor och tjänster inom olika kategorier i proportion till hur befolkningen konsumerar dem.

 

Källa: SCB, Regeringen och Skatteverket

KUNSKAP & INSPIRATION
ABC-kalkyl, vi förklarar syftet och begreppet.

Vi förklarar begreppet ABC-kalkyl och skillnaden från en vanlig kostnadskalkyl.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Räkna ut avkastning på sysselsatt kapital, vi visar hur.

Vi visar hur du ska räkna ut avkastningen på sysselsatt kapital.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Vad innebär lönsamhet? Vi beskriver här!

Lönsamhet är lika med ett resultat, här visar vi hur du ska beräkna lönsamheten.

Läs mer