Korttidsarbete/Korttidspermittering – frågor och svar för dig som är arbetsgivare

Korttidspermittering och korttidsarbete fungerar på samma sätt och innebär att staten ger ekonomiskt stöd så att personal kan gå ner i arbetstid istället för att bli uppsagda. Skillnaden är att staten under 2020 kommer att stå för en betydligt större del av kostnaden jämfört med det ordinarie stödet vid korttidsarbete. Staten täcker upp med tre fjärdedelar av kostnaden, arbetstagaren och arbetsgivaren delar på resterande fjärdedel. Arbetstagaren kan på så vis gå ned i arbetstid och ändå få ut över 90 procent av lönen. Det är du som arbetsgivare som tar beslut om införande och avslut av korttidsarbete på ditt företag.

Vilka arbetsgivare kan söka det statliga stödet för korttidsarbete?

Arbetsgivare vars verksamhet har drabbats ekonomiskt av ett förhållande som är utanför arbetsgivarens kontroll, som till exempel av coronapandemin. Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete. Företag som vid tidpunkten för ansökan är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning eller som är föremål för företagsrekonstruktion eller som är på obestånd kan inte få stödet.

Kan företag som gör eller har gjort vinstutdelningar bli aktuella för stödet?

Aktieutdelningar är inte förenligt med lagen om stöd vid korttidsarbete. Om Tillväxtverket ser att företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att de inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, till exempel genom att göra aktieutdelningar, kommer stödet att regleras och återbetalning att krävas.

Nyligen beslutade Tillväxtverket att det är tillåtet för samtliga företag vars räkenskapsår slutar innan den 16 mars att lämna koncernbidrag i det bokslut som avser räkenskapsår 2019 och samtidigt erhålla stöd. Det gäller oavsett om bokslutet upprättas och bolagsstämma hålls efter den 16 mars. 

Värdeöverföringar i form av aktieutdelningar tillåts dock fortsatt inte om bolaget samtidigt erhåller stöd. Det gäller enligt Tillväxtverket för hela det räkenskapsår som stödet erhålls. Undantag görs för utdelningar som skett innan den 16 mars 2020.

Vilka krav finns det för att en arbetsgivare ska få statligt stöd för korttidsarbete?

För att du ska få ta del av det statliga stödet ska det också finnas stöd för korttidsarbete i ditt centrala och lokala kollektivavtal. Om du som arbetsgivare inte har kollektivavtal så ska minst 70 procent av dina anställda på driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbete. Arbetstids- och löneminskning ska då vara densamma för alla anställda inom driftsenheten. Arbetsgivaren måste också ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader.

Kan man få stöd för varslad och uppsagd personal?

Under undantagsperioden (på grund av coronapandemin) kan man få stöd för både varslad och uppsagd personal. Under ordinarie lagstiftning kan man dock endast få stöd för varslad personal. Om du söker stöd för både varslad och uppsagd personal ska de inkluderas i avtalet på samma villkor som andra anställda.

Om en korttidspermitterad blir sjuk, går på föräldraledighet eller tar semester, betalas ersättningsstödet ut till arbetsgivaren även under den tiden?

Nej, stödet betalas endast ut den tid som den som är korttidspermitterad är arbetsför under permitteringen. Är den korttidspermitterade sjuk, föräldraledig, hemma för vård av sjukt barn eller har semester, så anses det som frånvaro och då ska den tiden räknas av vid beräkningen om preliminärt stöd. 

Tidigare gjorde Tillväxtverket bedömningen att betald och intjänad semester likställdes med närvaro eftersom semesterersättning är en del av ersättningen för utförd prestation. Men efter att regeringen aviserat ett förtydligande av reglerna så ska det framgå att frånvaro, oavsett skäl, icke är stödgrundande, har Tillväxtverket valt att justera verkets ursprungliga ståndpunkt.

Kan man permittera en anställd 100 procent av tiden även om man får det statliga stödet för till exempel 80 procent minskad arbetstid?

Arbetsgivaren är fri att permittera sina anställda på heltid men det statliga stödet utgår dock för maximalt 60 procent arbetstidsförkortning i en korttidspermittering som omfattar 80 procent minskad arbetstid.

Vilka nivåer finns för arbetstidsminskning?

Från och med den 14 maj finns det under perioden 1 maj - 31 juli 2020 fyra fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40, 60 eller 80 procent. Det innebär minskade kostnader med 19, 36, 53 respektive 72 procent för arbetsgivaren i de fyra olika fallen. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidsarbetet gäller.

Det fjärde steget vid korttidsarbete ska enligt förslaget regleras i en särskild lag som avses träda i kraft den 1 juni, men med retroaktiv verkan från den 1 maj. För att arbetsgivare som har kollektivavtal ska kunna tillämpa det fjärde steget krävs att det träffats ett centralt kollektivavtal om det samt att lokala parter sedan enas om att tillämpa det fjärde steget.

Så fördelas kostnaderna för nedgång i lön och arbetstid (Bild: Regeringen.se)

Vem betalar ut lön till de som har korttidsarbete?

Det är du som arbetsgivare som betalar ut det aktuella nedsatta lönebeloppet till de anställda. Det statliga stödet söker du hos Tillväxtverket som betalar ut det till dig som arbetsgivare. Om en anställd blir sjuk så är det arbetsgivaren som betalar ut sjuklön de första 14 dagarna och de anställda tjänar också in semester under korttidsarbete, precis som vanligt. Läs gärna vår artikel med Frågor och svar om korttidsarbete för anställda.

Kan de anställda göra vad de vill under den tiden de är arbetsbefriade?

De anställda förfogar fritt över den tid de inte arbetar om ni inte har kommit överens om till exempel kompetensutvecklande insatser eller bisysslor. Men de anställda är skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen om du som arbetsgivare beordrar detta. Du som arbetsgivare kan dock aldrig kräva att en anställd arbetar mer än den avtalade permitteringstiden.

Hur länge kan en arbetsgivare få stöd?

En arbetsgivare kan få stöd i sex kalendermånader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre kalendermånader. Det finns efter denna period en karenstid på 24 kalendermånader från tidpunkten från Tillväxtverkets godkännande av stöd. Dessutom kan den sammanlagda tiden för stöd inte överstiga 24 kalendermånader under en period om 36 kalendermånader.

Hur ska den kvarvarande arbetstiden fördelas?

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet som vanligt under arbetstid. Arbetsgivaren och de anställda kan avtala om korttidsarbete enligt en av de fyra fasta nivåerna för arbetstidsminskning men de avtalade nivåerna behöver inte följas varje månad. Arbetstidsminskningen får förläggas fritt under den avtalade perioden så länge korttidsarbetet motsvarar avtalad nivå.

Vilka anställda kan omfattas av stödet?

Stödet omfattar de som har varit anställda tre månader före Tillväxtverkets godkännande om stöd. Endast anställda som hade samma eller högre sysselsättningsgrad då räknas med och då endast de anställda som arbetsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. Även anställda med tidsbegränsad anställning kan omfattas av lagen om stöd för korttidsarbete om den anställde bedöms ha en verksamhetskritisk tjänst. Detta kan resultera i att viss personal sägs upp medan andra får möjlighet till korttidsarbete.

Stöd kan även sökas för familjemedlemmar som är anställda i arbetsgivarens företag.

Hur ska jag som arbetsgivare göra för att söka stödet?

På Tillväxtverkets hemsida finns mer information och det är där du söker stödet. Du kan också göra ett test på Tillväxtverkets hemsida för att se om du har rätt att få stödet.

Gör testet och se om du har rätt att söka statligt stöd för korttidsarbete: https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/information-och-stod-kring-coronakrisen/korttidsarbete/testa-ratt-till-stod.html

Gör din ansökan om statligt stöd för korttidsarbete:
https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/information-och-stod-kring-coronakrisen/korttidsarbete/ansok-om-korttidsarbete.html

Källa: Tillväxtverket och Regeringen