Ändringar i sjuklönelagen – detta bör ni tänka på

Publicerad: 2021-03-19

I samband med coronapandemin skedde en del tillfälliga ändringar i sjuklönelagen för att minska smittspridning och framförallt belastningen på sjukvården. Fatima Hollander är arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita och arbetar främst med frågor som rör arbetsrätt och kollektivavtal. Hon får dagligen frågor rörande de stödåtgärder som regeringen har infört för att stärka den ekonomiska tryggheten och lindra konsekvenserna av coronapandemin. Här berättar hon mer kring vad de ändrade reglerna vid sjukdom innebär och hur de kan påverka din organisation

Fatima Hollander, arbetsrättsjurist, Visita

Fatima Hollander, Arbetsrättsjurist, Visita

 

Rätt att begära in sjukintyg

För att minska belastningen på sjukvården gjorde regeringen en ändring i sjuklönelagen som innebar att den anställde inte längre behöver uppvisa läkarintyg efter dag sju i sjukdomsperioden.

Istället blir det krav på läkarintyg när ansvaret går över till Försäkringskassan. Försäkringskassan kräver idag läkarintyg från den anställde först från dag 22 och då ska också den anställde uppvisa läkarintyget till sin arbetsgivare.

– Det kommer många frågor till Visita om vad som gäller kring läkarintyg, berättar Fatima. Det tycks finnas en tolkning om att man nu har rätt att vara hemma i 21 dagar bara för att man inte behöver uppvisa läkarintyg. Det kommer också många frågor om möjlighet att begära förstadagsintyg.

Förstadagsintyg

Rätten till förstadagsintyg regleras antingen i sjuklönelagen eller i kollektivavtalet. I och med att sjuklönelagen har fått ändrad lydelse har regeringen genom ändringen, nu under coronapandemin, tagit bort möjligheten till att begära förstadagsintyg.

– Företag som har skrivningar om förstadagsintyg i sitt kollektivavtal bör stämma av med sin arbetsgivarorganisation om den möjligheten fortfarande gäller. Om man använder sig av företagshälsovård så torde det vara okej att tillämpa förstadagsintyg ur ett rehabiliteringstänk vid enstaka fall. Man får komma ihåg att syftet med att regeringen tog bort kravet på läkarintyg var för att minska belastningen på sjukvården.

Hantering av sjukfrånvaro

Även om kravet på läkarintyg har tagits bort under sjuklöneperioden gäller övriga krav för rätt till sjuklön fortfarande. Till exempel för att sjuklön ska utgå ska en anställd ha en sjukdom som sätter ner arbetsförmågan.

– Det blir lite märkligt när folk helt plötsligt hävdar att förkylningar varar i 14–21 dagar, när de i vanliga fall kanske brukar vara över på en vecka. Man bör ha en löpande dialog kring den anställdes arbetsförmågenedsättning under sjukdomen, för att höra hur den anställde mår och hur sjukdomsförloppet fortskrider. Det kan ju finnas andra arbetsuppgifter som den anställde kan utföra trots sin sjukdom.

Stanna hemma när anhörig har covid-19?

För att erhålla så kallad smittbärarpenning krävs i vanliga fall läkarintyg och läkares beslut om avstängning från arbetet. Smittbärarpenning söks då hos Försäkringskassan och arbetsgivaren gör löneavdrag för frånvaro. Regeringen har nu slopat kravet på läkarintyg även här men det krävs fortfarande ett beslut från läkare.

– Ett sådant beslut, som jag har förstått det, behöver inte uppvisas skriftligen för arbetsgivare. Det är således den anställde som ska intyga att ett sådant beslut finns. Om en anhörig har fått covid-19 ska man alltså kontakta läkare för att få ett beslut om avstängning från arbetet, det räcker inte att hänvisa till Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Om arbetsgivaren nekar en anställd att komma till arbetet, trots att den anställde känner sig frisk och en läkare har gjort samma bedömning, blir utgångspunkten att arbetsgivaren får stå för lönekostnaden under den tid den anställde ska vara borta från arbetet.

Är man däremot helt symtomfri och stannar hemma från arbetet utan beslut från läkare och utan att arbetsgivaren har krävt att man ska vara hemma, har man inte rätt till smittbärarpenning och man kan inte heller förvänta sig ersättning från sin arbetsgivare.

– Det kan uppstå en hel del gränsdragningsproblem i samband med risk för smitta. Till exempel om man har umgåtts med någon som man inte bor ihop med men som har testats positivt för covid-19, ska man vara hemma från arbetet då? Och vem ska betala för frånvaron? Eftersom sjuklön bara utgår om man har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan så är ju sjuklönelagens regler inte tillämpliga. En rekommendation är givetvis att läkare kontaktas för att få en bedömning av smittorisk och om smittbärarpenning därmed går att söka.

Tillbud och anmälan till Arbetsmiljöverket
Då coronaviruset klassas som en allmänfarlig sjukdom innebär det att arbetsgivare är skyldiga att anmäla till Arbetsmiljöverket om en anställd har blivit exponerad för smitta på arbetsplatsen.

Om en anställd insjuknar i covid-19 ska arbetsgivaren kontrollera vilka som har arbetat nära denna person. Dessa får ses som misstänkt exponerade och arbetsgivaren ska dokumentera och anmäla allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket.

– Arbetsgivaren bör ha en handlingsplan för om det uppkommer smitta eller risk för smitta på arbetsplatsen. Det kan då vara lämpligt att ta kontakt med läkare för att få en bedömning om smittorisk.

Att tänka på

När de anställda kan arbeta hemifrån är frågan inte så komplicerad men det är många verksamheter som har arbetsuppgifter som inte går att sköta hemifrån, och där det kan uppstå problem. Eftersom rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten inte är något skall-krav utan mer bör så blir det utrymme för olika tolkningar och individuella bedömningar. Vidare är inte rekommendationerna kopplade till någon form av hantering av ersättning eller inkomstbortfall, vilket gör det oklart vem som ska stå för eventuella kostnader. Tänk på att,

  • ha tydliga sjukanmälningsrutiner.
  • se till att ha kontakt med den anställde under sjukperioden och undersök om det finns andra arbetsuppgifter som den anställde kan utföra och har arbetsförmåga för.
  • arbeta aktivt med riskanalys och handlingsplaner och se till att vara uppdaterad på Folkhälsomyndighetens rekommendationer och riktlinjer samt Arbetsmiljöverkets information på området.
  • som arbetsgivare har man rätt att begära in en skriftlig sjukförsäkran om en anställd har varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan har varit nedsatt.
  • om en anställd begär ledighet med avsikt att åka utomlands, ta upp diskussionen om att ni avråder till sådan resa samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att vara hemma 7 dagar efter sådan resa. Se till att den anställde är medveten om att sådan frånvaro inte kommer ersättas från er då det är på dennes val att vidta resan.

 

Prenumerera på våra nyhetsbrev och få tips, inspiration och nyheter direkt i din inkorg
Hogia Lön och HogiaLön Plus
Heltäckande lönesystem för alla typer av verksamheter

Unikt branschfokus och kraftfullt helhetsstöd från start till mål

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Frånvaro vid ej beviljad semester - ledde till avsked.

Rutiner för semester, detta bör du som arbetsgivare och anställd tänka på.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Kan karensavdraget påverka sjukfrånvaro/sjuknärvaro?

Vi berättar om hur du kan förhindra sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

Läs mer
KUNSKAP & INSPIRATION
Karensavdrag, sjuklön, läkarintyg – vad gäller?

Regeringen tar nu bort de tillfälliga reglerna kring karensavdrag, läkarintyg och sjuklöner som gällde under pandemin.

Läs mer
Kunskap & Inspiration
Prenumerera på våra nyhetsbrev

I våra nyhetsbrev delar vi med oss av vår erfarenhet och expertis och vi ger dig tips, råd, information och inspiration inom Ekonomi och HR.

Läs mer